Ännu en bok avklarad

"Glöm att ni har en dotter" är en bok om att se att; en liten händelse kan förändra ditt liv och det är du som har ditt egna liv i dina händer.

Sandra gör ett litet misstag, hon bestämmer sig för att smuggla en liten mängd knark för att få ihop till resan hem från Tailand. Hon åker fast och hamnar i Tailändskt fängelse. Hennes dom blir 25 år och hon skriver i ett brev till sina föräldrar: -Glöm att ni har en dotter, en syster och ett barnbarn!

Det är Sandra Gregory som själv skriver boken om sitt liv, varför det blev som det blev och vad hon var med om under sin tid i olika fängelser, vad som fick henne att kämpa och vad som höll henne vid liv och hur tankarna hos en fånge kan te sig. Jag tycker om att läsa berättelser som är verkliga eller som är baserade på sanna berättelser. Det är ett sätt att få vara med om så mkt som möjligt men slippa gå igenom det själv, en möjlighet att få insyn i andra världar och andras tankar att vrida mina egna tankar och få förståelse för andra människors tankar, erfarenheter och liv. Boken har tagit ganksa lång tid för mig att läsa, man slukas inte in i boken och har svårt att sluta, men på ngt vis så dras jag till boken varje dag, om så bara för någon sida i taget.

Ta vara på ditt liv och gör det bästa av det, gör inget du inte kan stå för och var rädd om det liv du fått. Var rädd om de som står dig närmast, för vi vet aldrig när vi får se dom igen, det kan dröja 10 år som för Sandra eller så kan vi mista någon utan att ha fått chans att tala om för den hur mkt den personen betyder. Och uppskatta de små tingen, som gräs under dina fötter, en kram av dina föräldrar, att få gå ut och in i ditt hus som du vill, få duscha, få läsa, sov i en skön säng eller att få läsa en god bok på balkongen, med kaffet vid din sida och solen som lyser dig i ögonen medans fåglarna kvittrar och humlorna surrar.

Men nu är jobbet igång och nu blir det lite mer lättläst som gäller ett tag. Men längtar tills jag får min minisemester och kan sitta på tåget å flyget och läsa igen. 24 september bär det av, då får jag träffa min älskade unge igen.

Fammah