söndag 26 september 2010
Just ja!
Söndag
Lördagen
Fredagen
Efter lektioner med saemie tog jag mig ner på stan för att färga håret...så nu är jag jättemörk, med inslag av rött. Sen köpte jag ljus å jag, pigan å Ola gick till Jonas minnesplats för att tända ett ljus.
På em for lillpigan och pojkvän till Funäs. 10 min efter de åkt kom min pojk å han hade plockat med en överaskning från Mora. Överaskningen var i form av vän/ kusin...de var Dennis som kom på besök, mkt trevligt. Jag for inte långt efter de in till stan för att möta Lisa och Maja på Suchi å salladsbaren för lite suchi innan de var dags för mig å Lisa att gå på Dalateatern. Jag säger bara JONAS GARDELL wow! Sjukt rolig och bra show. Jag både skrattade, satt helt tyst av allvar och grät en skvätt (de kanske inte var så ovanligt men iaf...) Tycker att om de ska vara riktigt bra så ska de fällas minst en tår ;-) Var otroligt sevärt och Dalateatern var fullsatt så de har visst satts in en extraföreställning senare i höst. Sen fick jag hämtning av två fina tjejer, å tur var de för de spöregna när jag kom ut. Sanna å A-K kom för den årliga tjejhelgen. Vi alla (jens var oxå med) å tände några ljus för vår kära Jonas, sen for vi hem å bara umgicks å surrade långt in på natten. Ja de var fredan de....en händelserik dag med folk som avböt varann. När den ena for kom den andra å när den andra for så kom den tredje.
fredag 24 september 2010
Fredakväll...
onsdag 22 september 2010
Veckans "tillsammans".
En riktig feel good film med alla ingredienser en film bör ha. Skratt, allvar, tårar, eftertanke, glädje, sorg och en stor nypa hjärta. En varm, rolig men även allvarlig film. Måste ses. Hellst av alla som arbetar med människor. Och även om det inte finns några känslor i rymden så var iaf denna film fullspäckad av känslor. Fast jag var helt slut efter en heldag på Lugnet med skolan, som hade friidrottsdag, i strålande sol, så höll jag mig vaken. Var rädd att jag skulle somna, men så fort filmen startade så var jag klarvaken och fullt fokusserad på den. "Veckans tillsammans" utförd. Vi sköter oss. Nästa vecka är redan planerad, då blir det att bo på hotell tillsammans, i Röros, på kulturdagarna.
Fammah
tisdag 21 september 2010
Jobb, jobb, jobb...
Ni kanske förstår att det blir lite tid över för bloggande. En liten paus nu, men måste återgå till arbete en liten stund till innan jag får sova. Idag har jag varit på skolan 12,5 timmar (tog en liten paus å var hem å åt, pigan hade middgen på bordet när jag kom hem, tacksam för denna unge. Även tacksam över att min syster så snällt bakat till mig, för jag har som toppen på allt fikavecka den här veckan oxå). Sen var de kvällskonferans å kom hem vid 20.30. Har efter det förhört pigan inför morgondagens prov, kokat ladtegh och skickat iväg anmälan av elever till kulturdagarna som börjar närma sig. Pust! Tack ni som håller mig uppe.
En fest i goda vänners lag håller en uppe. Här är gästerna från helgens trevliga middag.
Nu jobb...sen sova...i morn blir det friidrottsdag på Lugnet, em.konferans med fika, sen ner på stan för att äta lite med pigan innan vi ska på bio.
söndag 19 september 2010
Höst med fullt av aktiviteter.
Detta blev kvällens middag, fick nämligen kantareller av en av mina fina vänner som var gäst på min festmiddag igår... Blev supergott om jag får säga det själv (lyssnade även på filckornas beröm och såg att de åt mer än de egentligen orkade, de funderade t.o.m på att slicka tallriken ;.))
Födelsedag
tisdag 14 september 2010
Det rensas...
De finns mkt fint...å dyrt...
söndag 12 september 2010
Söndag
Fammah
fredag 10 september 2010
Jag har tur
onsdag 8 september 2010
Vissa dagar...
Borde förstått det redan i morse när jag glömde äta frukost och sen även höll på att komma försent.
Idag har jag haft en helt urusel lektion, och de stackars 9:orna var de som råkade ut för tidernas sämsta bildlektion. Stackars barn, de kommer nog få söka psykhjälp för framtida men. Inte var förra veckans inledande lektion så mkt bättre, nä den var nog t.o.m ännu sämre, så just nu är mitt självförtroende som bildlärare nära botten. Jag fattade inte ens själv vad jag menade eller vad jag ville med det jag sa...idag var det inte helt mitt fel att lektionen blev som den blev. Datorerna som skulle vara funktionella och redo för bildredigering och collagemontag fungerade inte som jag tänkt, så istället för att hjälpa eleverna med tips om fotomontage och bildkorrigering fick jag försöka få någon sorts improviserad hålltidenutlektion med total kaos, förvirring och fullständig okontrollerad, gemomförd. Sprang mellan rummen, datorerna och datorsupporten med gråten i halsen. Ja ja, man kan ju inte lyckas jämt, nu kan det bara bli bättre (hoppas jag verkligen) annars säger jag upp mig...eller så sparkar eleverna mig och söker en ny lärare i bild. Ja vem som hellst hade nog lyckats bättre idag. Kan nog även bero på att det är först gången jag har undervisning i foto och bildkompossition, jag vet att jag inte är profs, men lite kan jag, och vilken skola har fotoshop och datorer till alla....så jag får försöka att lägga detta bakom mig och se framåt. Om nu eleverna släpper in mig i klassrumet igen :P
Sen är det konstigt att hela dagen känns hemsk för ett misslyckande. (jaja, datorerna krånglade redan lektionen innan lunch, fast det löste sig iaf, och eleverna hade tålamod och arbetsvilja, tack och lov för överseende och förstående elever) Men jag har fakt haft bra lektioner oxå, kom igång med samiska för en elev, och det känns bra, jag kom iväg å postade några brev och sen har jag gjort en lyxmiddag för mina barn (och extrabarn), så de var nöjda iaf. Det bjöds på renentrecote, ungsbakad rotfrukt och grönsaker, pomesfrittes och vinsås.
ÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅ, nej....jag visste att jag varit dålig hela dan, vad försöker jag låtsas....jag ahr ju glömt grattulera en av mina käraste vänner...nej nu får jag nog sparken som vän oxå. Tur jag iaf fick iväg brevet som kanske gör henne glad i morn iaf. Som sagt, vissa dagar borde man inte kliva upp ens, idag var en sån dag. Så jag ska nog lägga mig nu så jag kan få en ny chans i morgon. Tur att vi får en ny dag och en ny chans varje dag att göra bättre.
Fammah alla fina människor...
och det är inte det man gör som räknas, utan det man är... (tror jag)
GRATTIS kära älskade Sanna! Hoppas dagen varit bra och jag älskar dig sååå mkt, å det hoppas jag att du vet. (Tur att du oxå glömt mig en födelsedag, så jag har kanske en till godo) och som du brukar säga.... -det är en dag i morgon oxå! ;) Tänkte på dig i morse, men redan morgonen började med kaos å sen gick det bara utför. Få skylla lite på det. Å jag har hört att även solen har fläckar...
Sanna är en av mina finaste vänner. Hon finns där alltid när man behöver och hon är världens bästa gudmor i alla kategorier. Hon är rolig, lojal, trogen, hjälpsam och pålitlig. Inget sitter fast när det gäller denna tjej och inget är omöjligt, allt från backgammon till resor och ordna festen besitter denna fina vän och det bästa jag vet med henne är att hon är ärlig, ett gott sällskap och gillar att njuta av livets goda. Hon uppmuntrar stöttar och peppar. Önskar henne allt gott som går att få och jag har sån tur som har henne till vän. Men jag är nog mest glad över att hon är "gommor" till mina barn (ja hon blev gudmor till en och tog sig an alla mina barn, för rättvis det är hon). För jag vet att skulle det hända mig ngt så skulle hon finnas där fullt ut som en extramor till mina barn och det är jag så tacksam och glad över. Det är nog det finast en människa kan göra för en, att älska ens barn. Så Grattis kära, fina Sanna
måndag 6 september 2010
Drömmar
Jonas tips till att förverkliga sina drömmar:
- träna
- envishet
- våga
- inget är omöjligt (det är bara en bokstav som skiljer det omöjliga från det möjliga)
- försök en gång till
"Drömmar kan krossas men det betyder inte att det är fel att drömma".
Jonas H
Jag önskar att alla fick möta denna mannen.
Fammah gaajhkh dovnesh
söndag 5 september 2010
Gör vi som vi lär eller...
Men redan på söndagens lunchtid börjar pulsen stiga för veckan som kommer. Har man förberett allt, hur ser veckan ut, hur ska alla tider med arbete, skola, träningar, möten, hemmet, mat, viktiga telefonsamtal o.s.v få plats under veckan och är det ngt extra man inte får glömma, som någon födelsedag, föräldramöte, extra fika till jobbet, barnvakt eller skjutsar någonstans...jag aktiviteterna är många och tiden knapp. Med hjärtat i halsgropen så sitter jag själv och undrar hur jag ska hinna allt redan innan den nya veckan har börjat. Jag hinner inte ens njuta hela helgen ut innan pulsen stiger och gör sig redo för samhällsloppet... Jag vet inte om jag egentligen gillar den, men ändå sugs man med i det som förväntas av en och man gör det andra gör istället för det alla säger. Det skulle vara så att det var lag på att man inte fick göra ngt på söndagar, att affärerna var stängda, inga andra ställen skulle vara öppen heller för den delen. Då skulle man kanske själv slappna av å bara ge upp och ge sig hän vilan och en lugnare puls.
Jag har fakt varit ganska duktig idag (om det gäller att fånga dagen iaf) trots det känns det hela tiden som jag borde gjort ngt viktigare ist. Men jag undrar om det egentligen finns något viktigare än vänner, promenader och sömn på en söndag, eller i livet? (För de e de jag gjort idag ) När ska vi verkligen sluta tävla om vem som hinner göra flest saker på en dag, en vecka eller en helg??? vi kanske ska sluta jämföra eller ens fråga varandra vad vi gjort på helgen, det borde få vara vårt privata rum, vi borde sluta fråga varandra vad vi gjort på helgen, för alla borde göra samma sak...ingenting!
Nu ska jag sova, för i morn är det in i ekorrhjulet igen. Fast jag vet vad som är viktigt så måste jag få pengar till hyra och mat, och så vill jag ju passa in å vara som alla andra..eller!?
Bra kväll, bra fest!
lördag 4 september 2010
Höstmånaden
- rensar bland saker, garderober och föråd
- börjar träna
- orkar och vill umgås
- startar nya projekt (eller tar tag i gamla)
- planerar för framtiden
Det är några saker som kan ske just i september.
Igår så var jag till blodcentralen och gav blod. Jag fick en bronspins och en nyckelring med min blodgrupp på som belöning för 3 års blodgivning. Medans jag låg där på britsen och mitt blod tömdes ner i påsar så kom jag på att just nu finns det andra människor som har mitt blod i sig. Någonstans därute går det någon som har fått mitt blod i sig. Det kanske är så att jag har räddat ett liv, och när den tanken kom till mig så svindlade det för mig en liten stund. Jag har inte tänkt på mitt blodgivande på det sättet, eller jo det har jag nog, men det har inte gått upp för mig på det sättet tidigare. Det känndes varmt i bröstet, och jag kände att jag iaf gör ngt för att bidra till omsorg och omtanke om andra. Därför tog jag en folder om organdonation när jag gick därifrån. Det är nästa steg att ta tag i för mig, att skriva ner vad jag vill om det skulle hända mig ngt och att ta på mig det ansvaret själv och inte lämna över det till mina barn. När jag tog upp det för lillpigan senare på kvällen undrade hon självklart varför jag ville det. Jag tror att jag vill det för att just hjälpa andra, fungerar mina organ om jag förolyckas så kanske någon annans barn, föräldrar, partner får glädje av att jag bidrar till deras respektives liv. Jag kan ju själv hamna i den sittuationen att jag kan behöva nya organ, eller någon jag älskar. Vi vet som sagt aldrig vad nästa dag har i sin famn. Vi vet bara vad vi har just nu.
Så idag ska jag fika med en god vän på stan om ung en timme, och sen ska jag på 50års kalas på em. En arbetskollega, god vän och min lillebror på jobbet. Ska bli kul, men jag är som vanligt lite nervös för nya platser, nya människor och nya sittuationer. Det är nog mest för att jag alltid måste gå själv, det är ett av singellivets baksidor. Ingen att gömma sig bakom och ingen att hålla i handen när man är lite nervös. Men det blir nog kul.
Var iaf på stan å shoppa lite nytt igår. Å upptäkte meg själv med att gå helt amok på shoppingfronten, borde haft med någon som kunde ha stoppa mig. Men det hade jag alltså inte, och nu är garderoben full och kreditkortet utnyttjat till fullo. (Jag var fakt till tandläkaren först och betalade en gammal räkning). Shopingkalaset slutade med;
- en kofta
- skor (kilklackstövlar korta)
- en klänning
- två tunikor /tröjor
- en handväska
- ett klockhalsband
- örhängen
- vantar
- 3 flaskor vin
Ja ni ser själva...jag fattar ingenting, och som grädde på moset så blev det bowling och pizza på kvällen. Jag var full av energi efter blodgivningen, brukar vara det. Så jag t.o.m cyklade hem efter 1 timmes bowling. Jag kanske ska nämna att jag var ute och cyklade hela torsdagen med skolan oxå.
Nu blir det stan igen...är spänd på hur det ska gå ;-) hi hi, denna höstenergi är inte bara av godo.
Fammah