Höstmånaden

Många blir deprimerade när hösten kommer och sommaren är över. Jag måste vara konstig för jag blir nämligen helt tvärt om lite pånyttfödd och sugen på att ta tag i saker. Har funderat på detta fenomen (då oxå för att jag brukar få vårdepritioner, som inte heller känns som det är helt rätt och helt sunt). Jag undrar om det kan ha att göra med att jag är född just denna månad och att det är så att det var då min livskraft infann sig och det är min årscykel som startar med september. Just i september brukar min energi vakna till liv och jag får saker gjorda. Saker som t.e.x:

• rensar bland saker, garderober och föråd
• börjar träna
• orkar och vill umgås
• startar nya projekt (eller tar tag i gamla)
• planerar för framtiden

Det är några saker som kan ske just i september.

Igår så var jag till blodcentralen och gav blod. Jag fick en bronspins och en nyckelring med min blodgrupp på som belöning för 3 års blodgivning. Medans jag låg där på britsen och mitt blod tömdes ner i påsar så kom jag på att just nu finns det andra människor som har mitt blod i sig. Någonstans därute går det någon som har fått mitt blod i sig. Det kanske är så att jag har räddat ett liv, och när den tanken kom till mig så svindlade det för mig en liten stund. Jag har inte tänkt på mitt blodgivande på det sättet, eller jo det har jag nog, men det har inte gått upp för mig på det sättet tidigare. Det känndes varmt i bröstet, och jag kände att jag iaf gör ngt för att bidra till omsorg och omtanke om andra. Därför tog jag en folder om organdonation när jag gick därifrån. Det är nästa steg att ta tag i för mig, att skriva ner vad jag vill om det skulle hända mig ngt och att ta på mig det ansvaret själv och inte lämna över det till mina barn. När jag tog upp det för lillpigan senare på kvällen undrade hon självklart varför jag ville det. Jag tror att jag vill det för att just hjälpa andra, fungerar mina organ om jag förolyckas så kanske någon annans barn, föräldrar, partner får glädje av att jag bidrar till deras respektives liv. Jag kan ju själv hamna i den sittuationen att jag kan behöva nya organ, eller någon jag älskar. Vi vet som sagt aldrig vad nästa dag har i sin famn. Vi vet bara vad vi har just nu.

Så idag ska jag fika med en god vän på stan om ung en timme, och sen ska jag på 50års kalas på em. En arbetskollega, god vän och min lillebror på jobbet. Ska bli kul, men jag är som vanligt lite nervös för nya platser, nya människor och nya sittuationer. Det är nog mest för att jag alltid måste gå själv, det är ett av singellivets baksidor. Ingen att gömma sig bakom och ingen att hålla i handen när man är lite nervös. Men det blir nog kul.

Var iaf på stan å shoppa lite nytt igår. Å upptäkte meg själv med att gå helt amok på shoppingfronten, borde haft med någon som kunde ha stoppa mig. Men det hade jag alltså inte, och nu är garderoben full och kreditkortet utnyttjat till fullo. (Jag var fakt till tandläkaren först och betalade en gammal räkning). Shopingkalaset slutade med;

• en kofta
• skor (kilklackstövlar korta)
• en klänning
• två tunikor /tröjor
• en handväska
• ett klockhalsband
• örhängen
• vantar
• 3 flaskor vin

Ja ni ser själva...jag fattar ingenting, och som grädde på moset så blev det bowling och pizza på kvällen. Jag var full av energi efter blodgivningen, brukar vara det. Så jag t.o.m cyklade hem efter 1 timmes bowling. Jag kanske ska nämna att jag var ute och cyklade hela torsdagen med skolan oxå.

Nu blir det stan igen...är spänd på hur det ska gå ;-) hi hi, denna höstenergi är inte bara av godo.

Fammah