Har varit i mitt älskade Mittådalen i helgen. Det är min plats för rekreation och energi för kropp och själ. Där finns även mina älskade föräldrar som är mitt skelett och min ryggrad. I Mittådalen finns mina minnen, mina guldställen och den natur som jag känne mig hemma och tillfreds i. Synd bara att det är så långt dit, men finns viljan finns orken, blir bara arg över att bensin är så fruktansvärt dyrt.

Sen har jag fått hålla på med en av de saker som jag gillar mest, och som får mig att totalt glömma bort både tid och rum. Hos Malin har jag nu fått en lite plats för att utöva denna för mig så viktiga syssla. Trivs så bra hos henne och i hennes nya fina ateljé. Blev några vägglyktor och lite kakel i helgen.

Vi har hunnit med att fira vår älskade tjidtjie oxå. Hon fyller 60 år på tisdag. Fast det riktiga firandet blir i Falun i början på december...det blir show, god mat och överraskning, och eftersom hon läser denna blogg så får även ni andra läsare vänta med att se vad som händer framöver. Men jag hoppas hon blir glad och att hon förstår kärleken bakom presenten och hade jag haft råd(och jag vet att jag kan tala för åabpa oxå) så hade jag vilja ge henne hela världen, hon har gett oss SÅ mkt och jag vet att jag inte på något vis kan återgällda det. Fast jag förstår mer och mer av hur det är att vara mor, man vill barnen allt och vill hjälpa dom med allt man kan och väntar sig så lite tillbaka, det enda man vill är att få deras glädje och värme tillbaka. Min mor är inte de stora ordens och gesernas mästare, så det är svårt att tolka henne många gånger, men jag tror att hon blir glad av att bara få umgås med oss en par dagar utan att behöva ordna ngt själv. Så det vill vi ge henne, dagar av familjekärlek och kvalitetstid. Det sägs att kvalite är vikitgare än kvantitet. Hoppas å tror på de orden.

Vår käre far var med och förgyllde helgen med god mat som alltid. Önskar vi bodde närmare... men vem vet...nån gång kanske.

Skulle vilja stanna några dagar i familjegemenskap...nu sitter jag här och gruvar mig för en ny period av slit och släp,ensamhet och ansvar. Bara jag kommer in i de igen så blir de bra, fast just nu sitter jag bara och gruvar mig. Tur att jag har en sån fin och förstående familj. En dag till ... sen är iaf 2 av mina barn hemma igen.

Livet!

Livet är skört...å jag ska försöka vara tacksam att jag bara har nackspärr å lindrig deprition. Jag har ett underbart liv med underbar familj och fina vänner, ett jobb att gå till, en egenskap att uttrycka mig i konst och beröra andra. Ibland får jag lite panik och blir rädd över att jag har det så bra, att jag har så fina barn och att vi har så bra relation. Blir ibland så rädd över att förlora allt och vet inte ibland hur jag ska tackla det. Den här helgen som nu är i antågande brukar jag bli medveten om livets skörhet, det beror på många saker har jag kommti på (man har tid med många tankar när man sitter sjuk, ensam och overksam). Det är just den helg när man ska tänka lite extra på dom som inte finns i livet, mina barn är oftast borta eftersom det är höstlov,så jag är nästan alltid ensam den här helgen, och det var den här helgen för nu 10 år sedan som mitt liv fick en drastisk vändning och min tillvaro i kärnfamilj och som fru fick ett uppslitande slut, när marken under mig försvann och jag trodde att livet tog slut. Jag repade mig sakta men säkert och har idag ett rikt liv med många erfarenheter och många nära. Men just denna helgen blir jag nog påminnd om hur skört allt är och jag får en rädsla som invaderar mitt bröst.

Jag har just fått reda på att en av min sons bästa vänner förlorat sin lillasyster i en olycka, hon var lika gammal som lillpigan, och att min granne i hembyn ligger inne på sjukhus för svininfluensan.

Jag har precis läst klart en otroligt gripande och tänkvärd bok. Den får en att bli tacksam, men ändå rädd för vad som kan hända, ödmjuk över livet och en ny syn på vad som är viktigast i livet. Jag har de så bra,varför klaga över ond rygg. Skriver om boken i eget inlägg.

Älskar er mina älskade ungar,ni är mitt liv, ni är mitt allt och jag önskar er de bästa av livet.

Aante mig !

Jag borde väll ha lärt mig och förstått att lov har man för att vila upp sig på inte till att fylla med en massa måsten. Nu sitter jag här med världens nackspärr och bara funderar på hur jag ska få allt att gå ihop. Har dock lärt mig att min kropp säger ifrån när det är för mkt, den säger till när jag måste stanna upp och invänta själen. Så nu försöker jag skala några måsten på min lista och invänta att min kropp och själ ska komma ikapp och förenas. De jag gjort hittills är:

• sovit länge
• gett upp planer på att åka idag
• betalat klart räkningar
• ringt och ändrat på några måsten
• försökt fått tag på min massör
• lagt mig på soffan med en varm vetekudde om nacken
• letat fram en god bok

Nu ska jag göra mig en kopp te, värma vetekudden och läsa min bok.

Man måste invänta själen för att få balans och glädje i livetoch det man gör.

Jag har LOV. Ja, ja, ok, jag har fullt upp. Men jag har lov från skolan och eleverna. Skönt! Som omväxling ska jag bara slappna av just i kväll iaf, så... i kväll blir de inga stora tankar. Här får ni en liten berättelse direkt från en domstol i Oslo:


Advokaten: - Doktor, innan ni påbörjade obduktionen, kollade ni om den döde hade någon puls?
Vittnet: - Nej.
Advokaten: - Kollade ni blodtrycket?
Vittnet: - Nej.
Advokaten: - Kollade ni om den döde andades?
Vittnet: - Nej.
Advokaten: - Så det kan alltså ha varit så att patienten var vid liv när ni påbörjade obduktionen?
Vittnet: - Nej.
Advokaten: - Hur kan ni vara så säker, doktorn?
Vittnet: - För att patientens hjärna låg i en glasburk på bordet bredvid.
Advokaten: - Jag förstår, men kan det inte ha funnits en chans att patienten fortfarande var vid liv?
Vittnet: - Jo, det kan tänkas att patienten var vid liv. Och jobbade som advokat.

(hmmmm, undra om jag måste be någon granska anställningsbeviset jag fick från Norge idag???, fast de såg bra ut...iaf lönemässigt :-)

Ständig oro!

Det är nog så att från den dagen man blir tjidtjie så föds även ett oros-centra i en. Denna oro, har jag börjat förstå, är när den väl installerats i ens hårddisk så går den ej att radera eller ta bort, den är där för att stanna. Oron kommer och går i styrka, den kan mildras och vara vilande mellan varven (och det är väll tur, för annars kulle man aldrig orka) till att vara mer intensiv och närvarande andra stunder. Jag har oxå haft den turen att mina barn har varit så snälla mot sin mor, som är den som liksom sköter det där med orosbiten, (som många andra bitar) att de turas om med styrkan av sina utsvävningar och uppbrottstider.

Har nu som jag och Sanna konstaterade idag gått över från ring-när du-inte-ska-sova-hemma fasen till ring-när-du-kommer-fram fasen.

Pust! jag som hoppades att det skulle infinna sig en lugnare period nu när sonen fyllt 18 och jag inte behöver vara lika passupp på helgerna, en period där jag kunde hämta andan tills jag ska börja hålla koll på lillpigan på helger och nätter. Men har som sagt kommit på att oron är ständig, evig och där för att stanna.

Att ens snart 21 åriga dotter inte råkar ut för ngr farligheter ute i vida världen, att hon tar sig hem ordentligt om nätterna, att hon mår bra och att hon vet att jag finns där även om jag inte alltid har råd eller möjlighet att vara där fysiskt. Sonen att han inte hamnar i tråkigheter, att skolan går bra, att han kör försiktigt och att det löser sig med jobb och annat när skolan slutar och att han vågar säga till om det är ngt somär tungt eller svårt. Lillpigan för hennes rygg och astma, hennes tonnårstid som jag vet är en jobbig tid, att hon vågar prata med mig fast jag vet att hon är den som inte gärna pratar med sin mor och är inne i pinsamma-tjidtjie-som-inte-fattar-något-fasen, över tiden fram till 18års perioden och att hon får må bra, ha vänner och inte bli sårad.

Ja orosmomenten är många och dom minskar inte med åren, detblir faktiskt bara fler och fler, det är nog bara vi mammor som lär oss att stå ut mer, tackla det bättre och att dölja det mer. Men vi ligger där och oroar oss lika mkt som från den dan då ens enda oro var att de fick nog med mat och att de andades när de sov. Men man lär sig leva med oron och försöka ta vara på glädjen när de har det bra, när de ler mot en och när man får höra att de älskar en. Då vet man att all oro i världen är värd det under det är att få vara mor att få vara delaktig i ens barns liv och att vara tacksam för varje dag vi lever tillsammans eller bara tillsammans i tanken. För ni är alltid nära mitt hjärta fast ni är långt bort.

Glöm nu inte att ställa om klockan i natt. Jag personligen tycker att man kan få en extra timme lite då och då, typ 1 gång/vecka ungefär. Tänk er att få en timme extra varje söndag, tänk vad mkt man skulle hinna, det skulle bli 4 timmar extra i månaden, och 52 timmar om året alltså ca 2 dagar extra / år. Det skulle då jag verkligen behöva. Åååå vad jag skulle hinna på den tiden, jag ska iaf börja med att nyttja den timmen som jag får i morn. Har för säkerhets skull bokat tvättid redan kl 8.00, så då är jag uppe och börjar min extralånga dag. Ska börja med att lägga mig å sova en liten stund.

Fammah gaajhk dovnesh !

Körkort

Så...då var man av med sin bil då. Sonen var och körde upp i morse, sen ringde han och fråga om han fick låna min bil en sväng...och sen dess så har min bil varit borta...Jag antar att det är så här de kommer bli nu. Man har inte fått en son med körkort, man har blivit av med sin bil. Nåväl...han har iaf redan tankat den, det bådar iaf gott.
Att min lilla pojk har blivit stor är stort, jag mins de som igår när han hellre ville "vara me min tjidtjie". Nu vill han bara åt min mat, mina pengar å så min bil... men vem kan motstå hans bedjande blick och hans goa armar omkring sin närhetstörstande mor. Ja inte då jag. Men nu ska han då få börja betala av all tid av skjutsande som jag lagt ut på honom...Tur jag skrivit upp det...det ligger på 1074 timmar och hur många mil...ja de ska vi låta vara osagt. Klart jag inte skrivit upp nån tid eller ens tänkt så...men nån natt ska han nog minsan få upp å hämta mig ;-)

Så stort GRATTIS kära pojk.

Jag glädjs med honom och är alldeles varm och upprymd i hela mig.

Eatsam datnem mov iehtseles baernie!

Marika

Min fina, underbara, duktiga, goa, snälla, kärleksfulla dotter har namnsdag idag.

När denna unge föddes så föddes en ängel in i mitt liv. Jag vet ingen goare, finare, kärleksfullare än vad hon är. När hon föddes lärde jag mig att älska villkorslöst, att inte ta ngt för givet, att man ska vara tacksam för varje dag man får, att ju mer kärlek man ger desto mer kärlek får man. Hon har det finaste hjärta man kan tänka sig. När hon var bara 1 månad var hon nära att dö, och jag är evigt tacksam för att jag vaknade i tid och att hon fick vård så haon finns hos oss än idag. Men från den dagen försöker jag alltid tänka på att vara tacksam för det jag har. Att det är människorna kring mig som betyder mest, att ofta tala om för mina barn att jag älskar dom, och att en av de saker jag försöker hålla är att aldrig vara arg eller ledsen på dom länge och vikten av att kunna säga förlåt eller att finnas där när de behöver mig. Men även att ha tålamod, förlåtelse, ödmjukhet och förståelse. Konsten att kunna vänta på att dom kommer till mig när de behöver. Jag vet direkt när det är något, men har lärt mig att lida och vänta i tystnad tills de är mogen. Jag älskar er så mkt mina fina barn. Jag har verkligen de finaste barn man kan tänka sig.

Så grattis på namnsdagen älskade ungen min.

MARIKA mov iehtseles

Min vackra hemby

Det var en så otroligt vacker solnedgång i kväll. Är så lyckligt lottad att jag får vistas i allt detta vackra, att jag får sitta och skapa konst med detta som utsikt. Snabt fram med kameran och försöka fånga skönheten, men känslan av storhet är svår att förmedla, men den bär jag med mig och plockar fram när dagarna är grå och energin är låg. Titta och njut!

Mitt paradis på jorden... Fammah gaajhkh dovnesh!

En vis man...

..här gott folk är en man som har kommit på vad som är grejjen med livet. Lyssna och lär!!

Jag säger bara "en sametös" tänk om alla tänkte som Jacke...

Fammah

På resande fot...igen...

Nu bär det av till Norge och Elgå i morn. Illustrationerna ska lämnas in och jag hoppas på att få fortsatt förtroende på några månader till. Litenervöst, mest för att orka köra...kan ha lite feber.
Har iaf vinterdäcken på tackvare min kära son.
Sen bär det av till Mittådalen, blir keramik på lördag och ska nog hinna med att umgås med mina kära föräldrar oxå.

Nuska jag packa klart (alltid ute i sista stund, kan inte fatta) och sova nån timme (har fakt sovit två timmar på soffan på em oxå.

JA! Jag ska köra försiktigt. Rapport om hur det gick kommer.

Fammah jih buerie jijje!

Som om man inte hade nog...

...näpp! Jag vill jobba mer... det beror inte på att ekonomin inte går ihop eller att jag har för lite att göra eller att jag älskar att vara trött...näpp, bara ren lusta!!!





Jag har alltså blivit erbjuden att gå upp i tjänst, och vad gör man?! Har man klagat på ekonomin å de dyker upp en möjlighet att höjja den (om än lite) så är det bara att sluta klaga och börja jobba mer. Så; nästa vecka går jag upp till 80% på skolan. De andra % får jag tränga ihop än mer. Det går, bara man vill, allt går bara man vill, allt handlar om vilja.





Se bara på min son som helt plötsligt kliver upp före 7 när han har sovmorgon för att övningsköra, som sitter frivilligt och pluggar på ledig tid efter skolan och som följer med sin mor på alla möjliga uppdrag som att handla bara för att få ett körkort... halkbana och riskutbildn. avklarad, och jag tror minsan att det är teoriprov på G snart... Alltså, det handlar om viljan och motivation.





Var dessutom på en mkt inspirerande föreläsning idag om att följa sina drömmar och våga satsa på det man vill. Allt går, men det kräver engagemang, mod och drömmar. Våga dröm och drömmen kan bli sann, och sen är det ju så att man måste våga reducera sina drömmar och förändra dem efter vägen,när man når en dröm är det bara att drömma vidare och vidga sina drömmar. Ni ska få se!!! Jag drömmer vidare...

Fammah gaajhkh dovnesh!

...host...host...

Jag bara hostar, sover dåligt, hostar...
...och jobbar.
Har sovit hela kvällen på soffan, nu byter jag till sängen och hoppas att jag får fortsätta sova.
Är himla trött--

Buerie jijje!

...å plötsligt var de över...

Tänk när man väntar och längtar efter ngt så går dagarna långsamt, sen är det plötsligt över innan man fattat att det är det tillfället...

Har haft en underbart härlig helg, men mkt god mat och dryck, tjejsnack, skratt, shoping och närhet. Tack och lov för att man har goda, roliga, vänner. Vad vore livet utan vänner, kan säga att livet skulle var bra mkt jobbigare och definitivt tråkigare utan vänner. Vänner ger energi och kraft att orka med vardagens alla måsten som jobb, ungar, räkningar, ekonomi, ensamhet och tankar.

En vän som ringer eller tittar in, ett plötsligt möte,

en oväntad överraskning är som en klick sylt

på vardagens grova bröd.

"J.R.C"

Fammah

Var är hon???

Jag säger bara jobb, jobb, jobb. Börjar bli lite sliten nu. I går var jag verkligen på väg att lägga mig före 24.00 när jag insåg att det varit översvämmning i badrummet (när jag var hemmifrån å jobba förståss) Så...ensamstående mor som man är, var de bara att ta itu med detta vidriga arbete, och då de lika bra att städa hela rummet som fått stå tillbaka länge i prioriteringslistan. (Vem prioriterar att rensa avlopp å städa toan,ja inte då jag) Så alltså...var de nån mer än jag som rensa avlopp klockan halv 1 inatt???!!! Kan tro att jag var unik i det avseendet (kanske inte ngt man vill vara unik i, men va gör man) Så nu vet ni vad jag håller på med om nätterna, är det inte jobb så är det städ. Så nu är badrummet skinande blankt,och det går att duscha utan översvämmning igen, och ja jag lever, om än knappt ;-)

Fammah!

Helgens avsatt för skapande

Den här helgen är det jobb med illustrationer till samiska läromedel som gäller. Jag ligger lite efter i produktionen och nu har jag fått en deadline, så det brinner liksom i knutarna. Fast det är ju så med allt skapande att det är själva startsträckan och idéknäckandet som tar tid. När man sen vet vad man ska göra och kommer igång så går det fort och smidigt. Det är då en deadline krävs så man liksom måste sätta ett stopp för idéduggande och säga att det här blir bra, nu är det nog, det är det här som är resultatet, nu är det klart. Det är det som är svårt, att sluta förfina och fila på bilderna. Gårdagen gick riktigt bra, har nog en ca 10-12 färdiga bilder som jag ska skicka i morn, hoppas de blir fler idag, än så länge går de lite trögt, (det är därför jag hamnat här ist) Har gjort en bild å skissat på nån till iaf, fast jag tror jag ska ta lite te eller en kaffe och sätta mig å titta på bilderna å fundera lite ett tag. Hoppas det hjälper å att det lossnar å ger minst 10 bilder idag oxå.

Fammah

Hur mkt oftare blir man inte stucken av en ros än bränd av en nässla!

De kan jag tala om är ofta de.... Tycker förövrigt det kan va lika mkt av båda delar mellan varven. Fast det är värre att bli stucken av roser för nässlorna förväntar man sig att bli brända av...

...Å hittar man en blomma som inte kan göra en illa, ja då kan man ge sig den på att det kommer en geting förbi å sticker en bara ändå...

Bara lite synisk, mest realist, eller kanske bara full av dåliga erfarenheter.

Otur??? jo tjena!!!

Underbart är kort!

Har varitså underbart att fått vara hos min älskade unge. Att det dessutom gav mig ledighet, vila, sol och värme gjorde inte saken sämre. Det är en så underbar känsla att få vara delaktig i ens barns liv, vilket man som förälder inte ska ta för givet, utan vara tacksam över. Att då behöva ta hand om ett nageltrång, notan eller tåla lite irriterande "åh föräldrar fattar ingenting" ger bara krydda åt tillvaron, om man väljer att se det som kärlek att våga be om hjälp eller att våga klaga. För det är ju så att det törs man bara med dem man är riktigt trygg med. Sen får man aldrig glömma bort att erkänna att man kanske har en dålig dag eller att komma ihåg att tala om hur mkt man tycker om varann. Å de gör vi !!!

Har de toppen

Vill bara tala om att jag har det bra här hos pigan. Så du vet tjidtjie :-)
vi tar de bara lugnt, shoppar, myser, går på kafé, solar å latar oss vin Main, varit upp i Maintower å sett stan från ovan, går på pub, restaurang, umgås, löser korsord, åker tunnelbana, strosar, äter, dricker öl å vin...alltså allt är toppen.
I morn far jag hemmåt.

Fammah

Frankfurt

Ja! jag är framme i Frankfurt hos min älskade unge. Flygresan gick hur bra som hellst och när jag kom fram stog pigan och väntade på mig. Va skönt det var att krama om henne. Sen bar det av i till hennes hem i bil. Är grymt imponerad av hur hon världsvant tog oss rakt genom centrum av Frankfurt. Det är ju inte bara en eller 2 eller ens bara 3 filer, de kryllar av filer, avfarter, bilar, riktningar och skyltar man knapt begriper ett dugg utan. Så som sagt, jag är en stolt, imponerad tjidtjie. Jag har sen vi kom fram hunnit bekanta mig med Elias ( en mkt pratglad och trevlig unge man med stor fanatasi) fått lunch (korv och ngt som var en blandning av pasta och äggröra, typ) träffat aupairfamiljen (mkt trevlig, förstår att hon trivs), varit på fika i Svenska kyrkan, sovit och överlämnat tidningar, godis, kött och korv samt snus. Bara pigan jobbat klart för dagen så ska vi ut på stan och äta lite samt ta en öl. Är sååå skönt att vara på minisemester, njuter av ledighet och kravlöshet. Alla borde ta en minisemester då och då, inlagt i vardagen. Vi hörs, mår toppen. Kommer väll nån bild när jag fattar hur man använder pigans dator ,-)

Fammah gaajhkh dovnesh

Äntligen

Äntligen kan jag bjuda på middag...

Är så grymt glad och stolt över mig själv. Idag har tjidtjie å aehtjie kaklat sitt kök, med MITT kakel. Har haft en tanke och idé om att de skulle bli bra, men har ju inte sett hur det funkar i verkligheten. Ja det är bara att se själv hur det blev... vad tycks??? Själv tycker jag att jag kan vara stolt över mig själv och äntligen säga att det där gjorde jag bra. Sen att mor & far är nöjd över sitt nya kök gör inte saken sämre. Känns så underbart att kunna bidra med ngt till mina älskade föräldrar som alltid hjälper mig i alla lägen.

Home make over...

Ett färdigt, bara resten kvar...

I helgen har det varit IKEA och home make over för hela slanten, eller nästan iaf. Det som händer när man börjar göra om är att allt man rensat hamnar i nästa rum, och så måste man fortsätta. Nu är det så att det hålls på i 2 rum, så allt som ska bort hamnar i hallen och vardagsrummet. Pust! Fast det blir bra när det är klart. Nu är alltså pigens rum SÅÅÅÅÅ fint. Kul med lite nytt, man får liksom lite ny energi och glädje över sitt gamla invanda.

Fammah!

Födelsedag

Så...då var man ett år äldre då. Att fylla år kan vara en riktigt trevlig dag, men det krävs vissa ateralljer för det.

Som: många gratulationer, mkt fika, ledighet, omtanke, paket, besök, god mat och gott dricka ... jag hade allt och mkt av allt detta.

Tårtor å kakor av familj i alla de slag å smaker.

Ett roligt paket av pigan med innehållande halsband.

Syskonbarn på besök.

Dagens fundering:

R: Får jag å M dela på kladdkakan?

Jag: Men det är ju min kaka som jag fått.

R: Ja men ska du äta upp hela den själv?

Jag: Nej men jag kanske får mer besök.

R: Nej det tror jag inte!

Lite snygga skor för utgång.

Trevligt sällskap...

...och god mat.

Tack, tack.!

Så TACK alla ni som tänkte på mig, besökte mig och som gjorde min dag till en skön och trivsam dag.

En härlig känsla...

Jag säger bara TACK!


Idag när jag kom hem från ännu en lång och arbetsam dag på jobbet (denna vecka har varit otroligt intensiv) så var hela mitt hem till oigänkännlighet från det jag for i morse. Nog för att jag frågade om inte pigan iaf kunde låna (se jag har inte ens en) dammsugaren av muahra och iaf dammsuga inför helgen. Nämde oxå att de kunde handla om en liten slant (vad gör man när man jobbar dygnet runt och hemmet förfaller och aahka är påväg). Men den syn som mötte mig är värt alla pengar i Värmland (vet inte varför de heter så, men, har hört att de är ngt man kan säga och i detta läge så fick jag någon slags hallelulja moment).


HELA lägenheten var städad, det var dammsugat, torkat, diskat och plockat, och pricken över i´t var ....

Ibland uppsakttar man allt så mkt mer...TACK tjidtjie å lillpigan för att ni gjorde min dag så otroligt mkt bättre. När man är trött, sliten och inte hinner med hemmet så är det just städning som kan göra en så HIMLA glad.

Å blommor är ju fakt inte helt fel de heller...riktigt underskattat om jag får säga min mening.

Fammah!

Ska iaf försöka...

Idag ska jag försöka lägga mig någorlunda tidigt. Ni kanske tycker att det kan väll inte vara så mkt att ta upp i en blogg, men är man kvälls- (eller snarare natts-)människa så kan det vara näst intill omöjligt. Å att man kommer i säng innebär inte automatiskt att man lyckas med att somna tidigt, fast det är ju klart att det är lättare om man iaf ligger i sängen och försöker. Så som sagt, nu ska jag iaf försöka lägga mig , stax ska jag sova, ska bara...å lså måste jag bara...å så bör jag iaf... men efter det så sover jag eventuellt...om inte... fast sen... troligen, nog. Dottern sover iaf, å sonens matlåda är klar, morgondagens lektioner planerade, så kanske ändå... Fast disken står ju kvar.... hmmm

Sov gott, gott folk, ni som kan.

Du är värdefull...

Vissa dagar orkar man inte vara stark, vissa dagar är krafterna slut, vissa dagar ser man tillvaron som en kamp och inte den gåva man fått. Vissa dagar är självkänslan så låg och energin som bortblåst... Dessa dagar är en kram en tröst, ett leende, ett ord kan röra ens bröst och få en att överleva tills man orkar resa sig upp. Att våga fråga hur någon mår kan väcka den svagaste så man kraften återfår....


Jag har de bästa av arbetskollegor, de bästa av vänner och den bästa familj man kan önska sig. Jag är inte alltid stark, och då är det skönt att se att de finns dom runtomkring som bryr sig. Jag tror aldrig jag upplevt att jag omgetts av så mkt människor som verkligen bryr sig, och som vågar fråga och kan ta ett kraftlöst svar. Mina kollegor är de mest otroliga och modiga människor jag mött.


Sen att man har barn som ALLTID ger sin mor en kram precis när hon behöver det som mest, det är för mig en gåta. Att de alltid säger de rätta orden och visar tacksamhet och glädje när min energi är låg är min lycka och min tacksamhet.

Du vet väll om att du är värdefull,

att du är viktig här och nu

att du är älskad för din egen skull

för ingen annan är som du...

Mina barn och mina kollegor får mig oxå att verkligen känna så... det är otroligt.

Jag har hittat en otroligt vacker bok, om ni har möjlighet läs den...

De händer då och då att man hör eller läser en berättelse och tänker "ja precis så är det ju!" Det här är en av de berättelserna.

Några ord

Det var ett tag sen vi fick några ord på vägen. Tänkte det kunde vara på plats med några citat och tänkvärda ord från Mia Törnblom igen. Ny månad, nya möjligheter, nya mål...
Så här kommer några tankar ur kapitlet september;

Om vi stärker vår självkänsla blir

det inte längre så viktigt att alla ser

och uppmärksammar allt vi gör och är.

Vi har lärt oss att bekräfta

oss själva och det räcker!

___________________________

Vi kan välja att ta ansvar för

vårt liv och våra handlingar

oavsett vad livet har fört med sig.

____________________________

Om du gör vad du alltid har gjort,

får du samma resultat

som du alltid har fått.

_________________________

Förmågan att idag tänka annorlunda

jämfört med igår, skiljer den

vise från den envise.

___________________

Å en bild från paradiset där själ och kropp möts, med fötterna i två världar får jag här vara hel.

Fammah gaajhkh dovnesh

Vilken härlig dag.

Har haft en helmysig em. med lillpigan och hennes kompis Julia. Varit på kupolen och gått i affärer, köpt godis och ... ja, de kan ni se på bilderna här :-) Fammah.

Just de... stor tjej med hål i öronen.

Tjusigt värre!

Nostalgi

Här pigan får du lite nostalgi från Falun å studenttider, kan vara bra att bli påminnd så här i början av terminen. Nästa år är det vielles tur, helt sjukt va tiden bara rusar fram. Om du tittar riktigt noga så ser du nån som du känner oxå ;-) Inte helt otippat. Kolla under filmen "så firar studenterna i Falun" kolla även in "mösspåtagning & nakenchock på torget".

Tvättstugan nästa...tack åabpa för frukost (p.s tycker även du ska titta på inslaget, denna person är även du involverad med )

Fammah

Älskar Fredag <3

Jag älskar fredagar när jag vaknar tidigt och är pigg, när jag inte behöver åka någonstans, får gå i mysbyxor och när solen skiner. Just den här fredagen är precis en sån fredag. Sitter här vid köksbordet med en kopp dunderte (för min förkylning, som nu faktiskt verkat vara riktigt på tillbakagång, får tacka Marja för kuren), sonen har åkt på sitt jobb och pigan har precis gått till skolan. Har en hel del att göra, ett hem och jobbet förfaller om man är sjuk några dar, men när man sitter här och är pigg för första gången på länge så käns det bara kul att få ta itu med lite. Man uppskattar så mkt mer när man legat sjuk, som att orka laga mat, jobba, kliva upp m.m.
Idag blir det; städa, boka tvättid, baka en paj, lite jobb å planering inför nästa vecka och på em ska jag å pigan på kupolen, det är PANDURO som gäller.

Ooooo! Nu blev jag visst bjuden på frukost hos åabpa; jag sa ju att jag älskar fredagar.

Kom ihåg, njut av dagen idag, vi vet aldrig vad morgondagen ger.

Fammah gaajhkh dovnesh

090909

Idag är det den 9/9 år 09. Det ska visst vara ngt speciellt med sånna dagar om man vill tro på tecken å sånt. Jag kan bli lite anti när det gäller sånt som alla pratar om, tror eller gör. Jag vet inte varför jag blivit sån, men har nog insett att jag alltid i mitt liv försökt passa in, försökt vara omtyckt och göra det som jag tror passar och som andra gör. Det kan nog spela in i att jag nu försöker lyssna innåt och göra det som är rätt för mig. Jag börjar inse att man kan vara omtyckt ändå, att man kan vara bra på sitt egna sätt och inser oxå därför att alla behöver göra saker på sitt sätt. Jag ahr nog alltid haft tålamod och förståelse för andra, jag har blivit arg på människor som dömer och på människor som ser ner på andra, fast aldrig insett att jag istället dömt och sett ner på mig själv. Alla andra får vara dom dom är och jag har alltid hittat det goda i varje människa, men inte jag. Jag har alltid strävat efter att vara perfekt och sett på det jag presterar och inte förstått att jag oxå får bli sjuk, utan idéer och ork, att jag inte kan allt och att jag får misslyckas. Jag har börjat bli bättre på det och det är mkt tack vare att jag har människor omkring mig som faktiskt talar om det för mig.

Så tillbaka till tecken och symboler, även om jag inte gör något extra just idag för att det är 090909, så fick jag ett tecken på TV-n, SLOW DOWN stod det på en skylt, och kvinnan som pratade om skylten som ville få upp vid vägen där hennes son blivit dödad sa; även om det är bra att sakta ner farten när man kör bil, så tror jag att alla behöver att bli påminnd om att sakta ner i livet. För vi vet aldrig när vår stund är kommen. Så varje dag är speciell oavsett nummer, datum, väder eller mående.

Vi väljer inte hur vi dör,

men vi väljer hur vi lever.

Så även om vi är sjuk och man tycker att man är dålig som inte orkar jobba, träna, städa m.m. Så får vi vara det, det är bara att komma igen, och det finns så många som gör ett lika bra jobb som du när du är sjuk. Å ingen tycker nog att man är dålig å sviker för att man är sjuk. Även en tjidtjie kan bli sjuk ibland, kanske just för att man ska lägga sig ner å "SLOW DOWN".

Ha en bra dag idag den 9/9-09, det är en speciell dag, för du lever och det är vad du gör den till som spelar roll. Jag ska iaf ta mig upp ur soffan och laga mat, det brukar mina barn uppskatta. För det är jag iaf duktig på, å de vet jag.

Rapport och tankar direkt från sjuksängen.

(de kan vara lite smått förvirrade, så ta de med en nypa salt)

Grattis iaf :-)

Jag orkar inte skriva nå klokt, intressant å spännande, kanske för att mitt liv inte innehåller nått av de ord jag nyss nämnde.

Jag vill iaf Grattulera en underbar vän som samtidigt är världens bästa Gudmor till mina barn, ja för det var nog de hon trodde hon skrev på när hon skrev på papperet som gudmor till mitt yngsta barn. Och jag kan ju fårstå om hon trodde det eftersom vi inte har sett så mkt av de andra barnens gudmödrar. Å de roligast i hela historien är att även mina barn tror att hon är gudmor till dom alla. Nu har de gått så lång tid så jag tror att det är dumt att upplysa alla berörda om hur det egentligen ligger till. Hon är iaf den bästa man kan tänka sig.

Jag önskar iaf min kära vän och gudmor till mina barn en riktigt bra födelsedag, som KalleAnka på julafton, från oss alla önska vi en riktigt god jul (läs födelsedag). Du är den bästa, (uttrycket 3.dje gången gillt, stämde i detta fallet).

HURRA HURRA HURRA HURRA

Renpest, Grissjuka, Lappsjuka, Fjällvirus....????

Håller med Ida, varför kan de inte bara vara en vanlig förkylning. Har försökt låtsas bort förkylningen i flera dagar, men måste nog inse å erkänna att de e nå fel. Om det jag drabbatsd av är renpest, lappsjuka eller fjällvirus äter jag vara osagt. I natt har jag haft sjukt svårt att andas, luftrören smärtar å jag är alldeles yr å matt. Som tur är så har jag sovmorgon idag och försöker vakna till liv med alla preparat jag kan komma på, som ...aloevera, berocca, c-vitamin, the, ipren, luftrörsvidgande kräm, echinagard, mat...finns de nå mer jag kan ta till så detta bara kan försvinna, har inte tid att vara hängig, så tar jag tacksamt emot allt. Jag har verkligen inte tid. Var iaf tvungen att lägga mig ner nu en sväng, mitt i allt morgonbestyr, anfådd som bara den bara av att ta mig från köket å till sängen (för er som inte vet så ska jag bara genom en smal hall å sen kan jag rasa i säng precis innanför sovrumsdörren, så det rör sig nog om ca 7 steg) Å i sängen kan man ju inte bara ligga, så jag kan väll iaf passa på att kolla mail å uppdatera den här bloggen iaf i väntan på att få tillbaka andning å lite energi så jag orkar ta mig till jobbet.

Bränningen gick iaf bra, så nu har mor å far sitt kakel, å jag har fått till lite extra kakel samt konstverk inför vintern å kommande utställningar. Fast har jag tänkt att vara med på Jokkmokks marknad så får jag nog sätta igång och skapa mer, för det är ju alltid ett svinn i bränningen av denna konstart som man får räkna med. Det sprack några kakelplattor och även lite annat, men som sagt jag brukar räkna med att hälften går sönder någon stans under arbetets gång, så jag brukar säga att allt över 50% så ska jag va nöjd, alltså, jag är nöjd!

Nu är äntligen min Rakuugn på plats i Mittåd. Å här är gasolen tänd å förväntan stor.

Resultatet av gårdagens bränning.

...å här är kaklet som ska vara i tjidtjie & aehtjies kök.

Nu ska jag försöka orka klä på mig, å med den form jag verkar vara i så lär det ta sin tid.

Jag måste bara lägga in en underbar bild till dig pigan.

Nu är det höst i Mittådalen, å årets vackraste å stoltaste årstid för renen är här.

Den här är till dig. Titta och njut!

Fammah från ett soligt, men förkylt Falun.

Nytt kök

Guvvieh aahka jih aajjan orre tjaebpies tjöökesne.

På plats

Allt gick tillslut rikitgt bra. När jag väl är på väg så tycker jag ju om att resa, fara och flänga, det är själva stunden inför resan som brukar vara den ångestladdade biten. Det regnade iaf nästan hela vägen, men det kan vara riktigt skönt att resa i regn (när man har bra vindrutetorkare och bra ruta, å de har jag just för tillfället) Han med ett stop i Sveg hos Linda och hennes underbara familj, är så kul nu när barnen känner igen en och den första blygheten är över på ett litet nafs. Hade sån tur att jag fick i mig lite middag innan jag fortsatte min resa mot Mittåd. Är glad över att jag fortfarande är en del i L´s liv, är en stor känsla och fylls av glädje och tacksamhet.





Efter hämtning av kakel, lite the och förberedande jobb hos Malin så blev det fredagsmys hos min kära mor å far. Wow vilket kök det blev, kan inte sluta förundras och beundra denna förändring som det gjort. Ska bara komma ihåg att fota den här gången så du får se pigan.





Idag är det glassering och iordningställande av rakuugn som är på tapeten. Måste ju som sagt få till kaklet så mina föräldrar kan få göra klart sitt kök.

Lite frukostpaus nu först bara. Ha en fin dag alla fina människor, och tace care out there!!!





Fammah

På väg...

Så var man påväg igen. Pust! Borde va hemma å sköta ett hem i förfall, men vad gör man när det erbjuds jobb och man är black, ja det är bara att gilla läget... Är super trött, har inte varit fördig med jobb en enda kväll före 9 den här veckan och varit på jobb före 8 varje morgon. Men det är visst så här det vanliga livet ska vara. Nu far jag upp till mor å far iaf, ska jobba med keramiken, sälja lite saker, introdusera en ny samiska elev, samt vara renköttsleverantör. De bästa av allt är att jag ska hinna fira en god vän å hennes födelsedag oxå. Hur allt detta ska få plats på 3 dagar vet jag inte, men det ska funka om allt går enligt mitt tidsoptimistiska schema. önska mig lycka till. Ledig på helgen??? Va e de???

Fammah gaajhkh dovnesh.

Dagens...

Snabbrapport från Svea rike, Dalarna, Falun, hälsinggården... Nu är pigan anmäld till konfirmationslägret nästa år. Anmälde henne igår (det var första dan det gick att anmäla) idag var det endast 3-5 platser kvar, det borde innebära att hon får va me. Man har då gjort vad man kunnat, nu är det bara att vänta på brev och bekräftelse... Idag hade jag även min första saemielektion för terminen, nu är vi igång igen. Idag var det sång och repetion på schemat. Har även skrivti på för undervisning för Mora kommun, så nu är även det klart. Stationen för morgondagens utomhusverksamhet är förberedd å sonens matlåda står redo i kylen. Så nu vet du de pigan.





Sen en sorglig sak, och mina tankar går till släkten i Vemhån. Min mormors systers man dog idag efter lång och svår sjukdom. Sänder mina varmaste tankar till Siri. men nu får han frid å ro, det blir alltid svårast för dom som är kvar. Ska åka och hälsa på min kära mor å far i helgen, det blir skönt att träffa dom, aehtjie har varit bortrest och tjidtjie vill ha sitt kakel ;-) Sen så tänker man alltid lite extra mkt på sina nära och kära när något sånt här händer, man vill liksom kolla att de finns kvar och visa att man uppskattar dem.

En sommarkväll me mor & far.

Fammah gaajhkh dovnesh

Skierede/ September

Så var september månad här, å vart tog juni, juli å augusti vägen kan man undra. Fast det som är mest jobbigt är ändå att det bara är den 1:a idag å kontot är redan tomt. Men jag ska inte klaga det kunde va värre, jag kunde ha tomt utan att ha kunnat betala alla räkningar (jobbigaste räkningen den här månaden är studielånet på 3000:- BLÄ!!!) Man tycker ju liksom de ska löna sig att ta en utbildning, fast ett hett tips är då att inte utbilda dig till lärare. Å jag kunde ju ha tom frys, tack vare min mor å far å mina renar så har jag iaf mat av högsta klass fulla frysen. Det kunde oxå vara så att september var en skitmånad med höstdepritioner å utan ngt att se fram emot föruton mörker, ensamhet å kyla, som tur är september min älsklingsmånad.

Jag älskar den friska, klara luft som september har, färgerna som målar fjällens sluttningar, rentjurarnas stolta vandring i sin otroligt vackra höstskrud. Att kvällarna blir mörkare å man åter får tända ljus i alla hörn i alla rum. Att få bli uppvaktad på sin födelsedag med samtal och tankar från nära å kära. I år har jag även en resa att se fram emot, å den är redan betald (kanske därför lite extra svettigt ekonomiskt just nu, men det är väll smällar man får ta antar jag) Allt går fakt lättare när man har ngt att se fram emot. Så jag tror ändå att denna månaden kommer att blir ngt alldeles extra. Tro hopp och kärlek, med det kommer man långt.

Tron: på att allt kommer att ordna sig och att allt har en mening.

Hoppet: på att ngt extra speciellt kommer att hända, att pengarna dyker upp ur tomma intet och att vi klarar oss utan sjukdomar å tråkigheter.

Kärleken: till de bästa som finns i mitt liv. Mina älskade ungar, som håller mig uppe när allt annat känns nere.

Idag har jag iaf fått ett extrajobb, en samiskaelev i Mora (lite extrapengar), anmält min minsting till samiska konfirmationen, fått en oväntat samtal från en mor med en extra (bortglömd) insättning på kontot, båda barnen samlade vid middagen och så har solen skinit.

Ingen dålig start på den bästa av månader.

Fammah gaajhkh dovnesh