lördag 19 september 2009

Födelsedag

Så...då var man ett år äldre då. Att fylla år kan vara en riktigt trevlig dag, men det krävs vissa ateralljer för det.

Som: många gratulationer, mkt fika, ledighet, omtanke, paket, besök, god mat och gott dricka ... jag hade allt och mkt av allt detta.



Tårtor å kakor av familj i alla de slag å smaker.



Ett roligt paket av pigan med innehållande halsband.





Syskonbarn på besök.

Dagens fundering:

R: Får jag å M dela på kladdkakan?

Jag: Men det är ju min kaka som jag fått.

R: Ja men ska du äta upp hela den själv?

Jag: Nej men jag kanske får mer besök.

R: Nej det tror jag inte!

Lite snygga skor för utgång.

Trevligt sällskap...

...och god mat.

Tack, tack.!

Så TACK alla ni som tänkte på mig, besökte mig och som gjorde min dag till en skön och trivsam dag.

torsdag 17 september 2009

En härlig känsla...

Jag säger bara TACK!


Idag när jag kom hem från ännu en lång och arbetsam dag på jobbet (denna vecka har varit otroligt intensiv) så var hela mitt hem till oigänkännlighet från det jag for i morse. Nog för att jag frågade om inte pigan iaf kunde låna (se jag har inte ens en) dammsugaren av muahra och iaf dammsuga inför helgen. Nämde oxå att de kunde handla om en liten slant (vad gör man när man jobbar dygnet runt och hemmet förfaller och aahka är påväg). Men den syn som mötte mig är värt alla pengar i Värmland (vet inte varför de heter så, men, har hört att de är ngt man kan säga och i detta läge så fick jag någon slags hallelulja moment).


HELA lägenheten var städad, det var dammsugat, torkat, diskat och plockat, och pricken över i´t var ....
Ibland uppsakttar man allt så mkt mer...TACK tjidtjie å lillpigan för att ni gjorde min dag så otroligt mkt bättre. När man är trött, sliten och inte hinner med hemmet så är det just städning som kan göra en så HIMLA glad.
Å blommor är ju fakt inte helt fel de heller...riktigt underskattat om jag får säga min mening.
Fammah!

onsdag 16 september 2009

Ska iaf försöka...

Idag ska jag försöka lägga mig någorlunda tidigt. Ni kanske tycker att det kan väll inte vara så mkt att ta upp i en blogg, men är man kvälls- (eller snarare natts-)människa så kan det vara näst intill omöjligt. Å att man kommer i säng innebär inte automatiskt att man lyckas med att somna tidigt, fast det är ju klart att det är lättare om man iaf ligger i sängen och försöker. Så som sagt, nu ska jag iaf försöka lägga mig , stax ska jag sova, ska bara...å lså måste jag bara...å så bör jag iaf... men efter det så sover jag eventuellt...om inte... fast sen... troligen, nog. Dottern sover iaf, å sonens matlåda är klar, morgondagens lektioner planerade, så kanske ändå... Fast disken står ju kvar.... hmmm


Sov gott, gott folk, ni som kan.

Du är värdefull...

Vissa dagar orkar man inte vara stark, vissa dagar är krafterna slut, vissa dagar ser man tillvaron som en kamp och inte den gåva man fått. Vissa dagar är självkänslan så låg och energin som bortblåst... Dessa dagar är en kram en tröst, ett leende, ett ord kan röra ens bröst och få en att överleva tills man orkar resa sig upp. Att våga fråga hur någon mår kan väcka den svagaste så man kraften återfår....


Jag har de bästa av arbetskollegor, de bästa av vänner och den bästa familj man kan önska sig. Jag är inte alltid stark, och då är det skönt att se att de finns dom runtomkring som bryr sig. Jag tror aldrig jag upplevt att jag omgetts av så mkt människor som verkligen bryr sig, och som vågar fråga och kan ta ett kraftlöst svar. Mina kollegor är de mest otroliga och modiga människor jag mött.


Sen att man har barn som ALLTID ger sin mor en kram precis när hon behöver det som mest, det är för mig en gåta. Att de alltid säger de rätta orden och visar tacksamhet och glädje när min energi är låg är min lycka och min tacksamhet.



Du vet väll om att du är värdefull,
att du är viktig här och nu
att du är älskad för din egen skull
för ingen annan är som du...



Mina barn och mina kollegor får mig oxå att verkligen känna så... det är otroligt.


Jag har hittat en otroligt vacker bok, om ni har möjlighet läs den...

De händer då och då att man hör eller läser en berättelse och tänker "ja precis så är det ju!" Det här är en av de berättelserna.

söndag 13 september 2009

Några ord

Det var ett tag sen vi fick några ord på vägen. Tänkte det kunde vara på plats med några citat och tänkvärda ord från Mia Törnblom igen. Ny månad, nya möjligheter, nya mål...
Så här kommer några tankar ur kapitlet september;


Om vi stärker vår självkänsla blir
det inte längre så viktigt att alla ser
och uppmärksammar allt vi gör och är.
Vi har lärt oss att bekräfta
oss själva och det räcker!


___________________________


Vi kan välja att ta ansvar för
vårt liv och våra handlingar
oavsett vad livet har fört med sig.


____________________________


Om du gör vad du alltid har gjort,
får du samma resultat
som du alltid har fått.


_________________________


Förmågan att idag tänka annorlunda
jämfört med igår, skiljer den
vise från den envise.

___________________

Å en bild från paradiset där själ och kropp möts, med fötterna i två världar får jag här vara hel.


Fammah gaajhkh dovnesh

fredag 11 september 2009

Vilken härlig dag.


Har haft en helmysig em. med lillpigan och hennes kompis Julia. Varit på kupolen och gått i affärer, köpt godis och ... ja, de kan ni se på bilderna här :-) Fammah.






































































Just de... stor tjej med hål i öronen.

Tjusigt värre!

Nostalgi

Här pigan får du lite nostalgi från Falun å studenttider, kan vara bra att bli påminnd så här i början av terminen. Nästa år är det vielles tur, helt sjukt va tiden bara rusar fram. Om du tittar riktigt noga så ser du nån som du känner oxå ;-) Inte helt otippat. Kolla under filmen "så firar studenterna i Falun" kolla även in "mösspåtagning & nakenchock på torget".

Tvättstugan nästa...tack åabpa för frukost (p.s tycker även du ska titta på inslaget, denna person är även du involverad med )

Fammah

Älskar Fredag <3

Jag älskar fredagar när jag vaknar tidigt och är pigg, när jag inte behöver åka någonstans, får gå i mysbyxor och när solen skiner. Just den här fredagen är precis en sån fredag. Sitter här vid köksbordet med en kopp dunderte (för min förkylning, som nu faktiskt verkat vara riktigt på tillbakagång, får tacka Marja för kuren), sonen har åkt på sitt jobb och pigan har precis gått till skolan. Har en hel del att göra, ett hem och jobbet förfaller om man är sjuk några dar, men när man sitter här och är pigg för första gången på länge så käns det bara kul att få ta itu med lite. Man uppskattar så mkt mer när man legat sjuk, som att orka laga mat, jobba, kliva upp m.m.
Idag blir det; städa, boka tvättid, baka en paj, lite jobb å planering inför nästa vecka och på em ska jag å pigan på kupolen, det är PANDURO som gäller.

Ooooo! Nu blev jag visst bjuden på frukost hos åabpa; jag sa ju att jag älskar fredagar.

Kom ihåg, njut av dagen idag, vi vet aldrig vad morgondagen ger.

Fammah gaajhkh dovnesh

onsdag 9 september 2009

090909

Idag är det den 9/9 år 09. Det ska visst vara ngt speciellt med sånna dagar om man vill tro på tecken å sånt. Jag kan bli lite anti när det gäller sånt som alla pratar om, tror eller gör. Jag vet inte varför jag blivit sån, men har nog insett att jag alltid i mitt liv försökt passa in, försökt vara omtyckt och göra det som jag tror passar och som andra gör. Det kan nog spela in i att jag nu försöker lyssna innåt och göra det som är rätt för mig. Jag börjar inse att man kan vara omtyckt ändå, att man kan vara bra på sitt egna sätt och inser oxå därför att alla behöver göra saker på sitt sätt. Jag ahr nog alltid haft tålamod och förståelse för andra, jag har blivit arg på människor som dömer och på människor som ser ner på andra, fast aldrig insett att jag istället dömt och sett ner på mig själv. Alla andra får vara dom dom är och jag har alltid hittat det goda i varje människa, men inte jag. Jag har alltid strävat efter att vara perfekt och sett på det jag presterar och inte förstått att jag oxå får bli sjuk, utan idéer och ork, att jag inte kan allt och att jag får misslyckas. Jag har börjat bli bättre på det och det är mkt tack vare att jag har människor omkring mig som faktiskt talar om det för mig.

Så tillbaka till tecken och symboler, även om jag inte gör något extra just idag för att det är 090909, så fick jag ett tecken på TV-n, SLOW DOWN stod det på en skylt, och kvinnan som pratade om skylten som ville få upp vid vägen där hennes son blivit dödad sa; även om det är bra att sakta ner farten när man kör bil, så tror jag att alla behöver att bli påminnd om att sakta ner i livet. För vi vet aldrig när vår stund är kommen. Så varje dag är speciell oavsett nummer, datum, väder eller mående.

Vi väljer inte hur vi dör,
men vi väljer hur vi lever.
Så även om vi är sjuk och man tycker att man är dålig som inte orkar jobba, träna, städa m.m. Så får vi vara det, det är bara att komma igen, och det finns så många som gör ett lika bra jobb som du när du är sjuk. Å ingen tycker nog att man är dålig å sviker för att man är sjuk. Även en tjidtjie kan bli sjuk ibland, kanske just för att man ska lägga sig ner å "SLOW DOWN".
Ha en bra dag idag den 9/9-09, det är en speciell dag, för du lever och det är vad du gör den till som spelar roll. Jag ska iaf ta mig upp ur soffan och laga mat, det brukar mina barn uppskatta. För det är jag iaf duktig på, å de vet jag.
Rapport och tankar direkt från sjuksängen.
(de kan vara lite smått förvirrade, så ta de med en nypa salt)

tisdag 8 september 2009

Grattis iaf :-)

Jag orkar inte skriva nå klokt, intressant å spännande, kanske för att mitt liv inte innehåller nått av de ord jag nyss nämnde.

Jag vill iaf Grattulera en underbar vän som samtidigt är världens bästa Gudmor till mina barn, ja för det var nog de hon trodde hon skrev på när hon skrev på papperet som gudmor till mitt yngsta barn. Och jag kan ju fårstå om hon trodde det eftersom vi inte har sett så mkt av de andra barnens gudmödrar. Å de roligast i hela historien är att även mina barn tror att hon är gudmor till dom alla. Nu har de gått så lång tid så jag tror att det är dumt att upplysa alla berörda om hur det egentligen ligger till. Hon är iaf den bästa man kan tänka sig.




Jag önskar iaf min kära vän och gudmor till mina barn en riktigt bra födelsedag, som KalleAnka på julafton, från oss alla önska vi en riktigt god jul (läs födelsedag). Du är den bästa, (uttrycket 3.dje gången gillt, stämde i detta fallet).



HURRA HURRA HURRA HURRA

måndag 7 september 2009

Renpest, Grissjuka, Lappsjuka, Fjällvirus....????

Håller med Ida, varför kan de inte bara vara en vanlig förkylning. Har försökt låtsas bort förkylningen i flera dagar, men måste nog inse å erkänna att de e nå fel. Om det jag drabbatsd av är renpest, lappsjuka eller fjällvirus äter jag vara osagt. I natt har jag haft sjukt svårt att andas, luftrören smärtar å jag är alldeles yr å matt. Som tur är så har jag sovmorgon idag och försöker vakna till liv med alla preparat jag kan komma på, som ...aloevera, berocca, c-vitamin, the, ipren, luftrörsvidgande kräm, echinagard, mat...finns de nå mer jag kan ta till så detta bara kan försvinna, har inte tid att vara hängig, så tar jag tacksamt emot allt. Jag har verkligen inte tid. Var iaf tvungen att lägga mig ner nu en sväng, mitt i allt morgonbestyr, anfådd som bara den bara av att ta mig från köket å till sängen (för er som inte vet så ska jag bara genom en smal hall å sen kan jag rasa i säng precis innanför sovrumsdörren, så det rör sig nog om ca 7 steg) Å i sängen kan man ju inte bara ligga, så jag kan väll iaf passa på att kolla mail å uppdatera den här bloggen iaf i väntan på att få tillbaka andning å lite energi så jag orkar ta mig till jobbet.

Bränningen gick iaf bra, så nu har mor å far sitt kakel, å jag har fått till lite extra kakel samt konstverk inför vintern å kommande utställningar. Fast har jag tänkt att vara med på Jokkmokks marknad så får jag nog sätta igång och skapa mer, för det är ju alltid ett svinn i bränningen av denna konstart som man får räkna med. Det sprack några kakelplattor och även lite annat, men som sagt jag brukar räkna med att hälften går sönder någon stans under arbetets gång, så jag brukar säga att allt över 50% så ska jag va nöjd, alltså, jag är nöjd!

Nu är äntligen min Rakuugn på plats i Mittåd. Å här är gasolen tänd å förväntan stor.
Resultatet av gårdagens bränning.
...å här är kaklet som ska vara i tjidtjie & aehtjies kök.

Nu ska jag försöka orka klä på mig, å med den form jag verkar vara i så lär det ta sin tid.

Jag måste bara lägga in en underbar bild till dig pigan.
Nu är det höst i Mittådalen, å årets vackraste å stoltaste årstid för renen är här.
Den här är till dig. Titta och njut!

Fammah från ett soligt, men förkylt Falun.

lördag 5 september 2009

Nytt kök

Guvvieh aahka jih aajjan orre tjaebpies tjöökesne.






På plats

Allt gick tillslut rikitgt bra. När jag väl är på väg så tycker jag ju om att resa, fara och flänga, det är själva stunden inför resan som brukar vara den ångestladdade biten. Det regnade iaf nästan hela vägen, men det kan vara riktigt skönt att resa i regn (när man har bra vindrutetorkare och bra ruta, å de har jag just för tillfället) Han med ett stop i Sveg hos Linda och hennes underbara familj, är så kul nu när barnen känner igen en och den första blygheten är över på ett litet nafs. Hade sån tur att jag fick i mig lite middag innan jag fortsatte min resa mot Mittåd. Är glad över att jag fortfarande är en del i L´s liv, är en stor känsla och fylls av glädje och tacksamhet.





Efter hämtning av kakel, lite the och förberedande jobb hos Malin så blev det fredagsmys hos min kära mor å far. Wow vilket kök det blev, kan inte sluta förundras och beundra denna förändring som det gjort. Ska bara komma ihåg att fota den här gången så du får se pigan.





Idag är det glassering och iordningställande av rakuugn som är på tapeten. Måste ju som sagt få till kaklet så mina föräldrar kan få göra klart sitt kök.






Lite frukostpaus nu först bara. Ha en fin dag alla fina människor, och tace care out there!!!





Fammah

fredag 4 september 2009

På väg...

Så var man påväg igen. Pust! Borde va hemma å sköta ett hem i förfall, men vad gör man när det erbjuds jobb och man är black, ja det är bara att gilla läget... Är super trött, har inte varit fördig med jobb en enda kväll före 9 den här veckan och varit på jobb före 8 varje morgon. Men det är visst så här det vanliga livet ska vara. Nu far jag upp till mor å far iaf, ska jobba med keramiken, sälja lite saker, introdusera en ny samiska elev, samt vara renköttsleverantör. De bästa av allt är att jag ska hinna fira en god vän å hennes födelsedag oxå. Hur allt detta ska få plats på 3 dagar vet jag inte, men det ska funka om allt går enligt mitt tidsoptimistiska schema. önska mig lycka till. Ledig på helgen??? Va e de???

Fammah gaajhkh dovnesh.

onsdag 2 september 2009

Dagens...

Snabbrapport från Svea rike, Dalarna, Falun, hälsinggården... Nu är pigan anmäld till konfirmationslägret nästa år. Anmälde henne igår (det var första dan det gick att anmäla) idag var det endast 3-5 platser kvar, det borde innebära att hon får va me. Man har då gjort vad man kunnat, nu är det bara att vänta på brev och bekräftelse... Idag hade jag även min första saemielektion för terminen, nu är vi igång igen. Idag var det sång och repetion på schemat. Har även skrivti på för undervisning för Mora kommun, så nu är även det klart. Stationen för morgondagens utomhusverksamhet är förberedd å sonens matlåda står redo i kylen. Så nu vet du de pigan.





Sen en sorglig sak, och mina tankar går till släkten i Vemhån. Min mormors systers man dog idag efter lång och svår sjukdom. Sänder mina varmaste tankar till Siri. men nu får han frid å ro, det blir alltid svårast för dom som är kvar. Ska åka och hälsa på min kära mor å far i helgen, det blir skönt att träffa dom, aehtjie har varit bortrest och tjidtjie vill ha sitt kakel ;-) Sen så tänker man alltid lite extra mkt på sina nära och kära när något sånt här händer, man vill liksom kolla att de finns kvar och visa att man uppskattar dem.

En sommarkväll me mor & far.

Fammah gaajhkh dovnesh

tisdag 1 september 2009

Skierede/ September

Så var september månad här, å vart tog juni, juli å augusti vägen kan man undra. Fast det som är mest jobbigt är ändå att det bara är den 1:a idag å kontot är redan tomt. Men jag ska inte klaga det kunde va värre, jag kunde ha tomt utan att ha kunnat betala alla räkningar (jobbigaste räkningen den här månaden är studielånet på 3000:- BLÄ!!!) Man tycker ju liksom de ska löna sig att ta en utbildning, fast ett hett tips är då att inte utbilda dig till lärare. Å jag kunde ju ha tom frys, tack vare min mor å far å mina renar så har jag iaf mat av högsta klass fulla frysen. Det kunde oxå vara så att september var en skitmånad med höstdepritioner å utan ngt att se fram emot föruton mörker, ensamhet å kyla, som tur är september min älsklingsmånad.


Jag älskar den friska, klara luft som september har, färgerna som målar fjällens sluttningar, rentjurarnas stolta vandring i sin otroligt vackra höstskrud. Att kvällarna blir mörkare å man åter får tända ljus i alla hörn i alla rum. Att få bli uppvaktad på sin födelsedag med samtal och tankar från nära å kära. I år har jag även en resa att se fram emot, å den är redan betald (kanske därför lite extra svettigt ekonomiskt just nu, men det är väll smällar man får ta antar jag) Allt går fakt lättare när man har ngt att se fram emot. Så jag tror ändå att denna månaden kommer att blir ngt alldeles extra. Tro hopp och kärlek, med det kommer man långt.



Tron: på att allt kommer att ordna sig och att allt har en mening.

Hoppet: på att ngt extra speciellt kommer att hända, att pengarna dyker upp ur tomma intet och att vi klarar oss utan sjukdomar å tråkigheter.

Kärleken: till de bästa som finns i mitt liv. Mina älskade ungar, som håller mig uppe när allt annat känns nere.


Idag har jag iaf fått ett extrajobb, en samiskaelev i Mora (lite extrapengar), anmält min minsting till samiska konfirmationen, fått en oväntat samtal från en mor med en extra (bortglömd) insättning på kontot, båda barnen samlade vid middagen och så har solen skinit.

Ingen dålig start på den bästa av månader.


Fammah gaajhkh dovnesh

lördag 29 augusti 2009

Idag var det fotboll på schemat... Tur att man har syskonbarn som man kan åka och se på när ens egna bara åker bort hela tiden ;-) De e iaf kul att få vara delaktig i syskonbarnens liv och jag är som jag sagt tidigare glad över att dom flyttat ner hit till oss så vi kan umgås. För att känna varandra så måste man ju vara delaktig i vardagen och jag vet inte vad jag skulle vara utan min familj och utan min familjs stöd. Är glad för att jag har en familj och över att det för oss är så självklart att man stöttar å hjälper varann så mkt som man bara kan. Det bästa med en familj tycker jag är att man kan vara sig själv, att man kan komma fast man är ledsen och nere (eller just då) att man kan be om hjälp när man inte ser någon annan utväg, att man ska kunna vara svag och sårbar och att man ska kunna bjuda in sig själv på middag. Det har jag nämligen gjort idag, potatissalladen som jag ska ha med är klar, så om 1 timme behöver jag bara ta med mig den å gå en våning ner till grillat och gemenskap. Å i en familj behöver man inte ens tycka om varann jämt eller tycka lika, man vet att de finns där ändå, för de är en självklarhet hos oss. För har man något ouppklarat så gör man upp om det förr eller senare. Det är både kul å jobbigt att ha syster yster i samma trappuppgång å jag är helt övertygas om att de tycker vi båda, men i vårt hjärta så är det en trygghet som väger upp allt.



Tack för att jag fick följa med idag!



Stolt

Vill bara uttrycka min stolthet som mor över min dotter som är i Göteborg och tävlar och har satt personligt rekord i spjut, samt bidragit till lager med klubbens längsta kast. Det nya rekordet ligger nu på 23.17. Det värmer en moders hjärta, helst med tanke på att det inte alls var säkert att hon skulle kunna åka i början på veckan då hon blev sjuk. Men med massor av c-vitamin, hostmedicin å massa sömn så tog hon sig ändå iväg. Jag vet oxå hur bra hon trivs i laget å hur glad hon är över att äntligen vara i den nivån att hon får vara med i lagtävlingen för klubben. Trägen vinner heter det ju och hon är ett levande bevis på det. I morn är det kula som gäller och innan de far hemmåt mot Falun ska de visst hinna med å se på Finnkampen oxå, vilken upplevelse, jag glädjs för hennes skull, å lite avundsjuk är man ju.

Här är hon tillsammans med sina friidrottstjejer när de sprang tjejruset i våras.
Nu är de alla 3 i Götet å tävlar. Håller tummarna !

onsdag 26 augusti 2009

Regn...

De kunde man ju räkna ut att när jag ska vara ute en heldag med uppgift att cykla till cykelbana (fram å tillbaka 3 gånger) med elever samt ha cykelkontroll så ska det självklart regna. Om det ändå kunde vara ett vanligt regn, men nej då, det var ju liksom så att just idag så kom det mest regn i hela Dalarna just i Falun, över mig. På lunchen fick jag linda in mig i ett lakan och hänga in alla kläder (inte linne, trosor å bh(fast det hade behövts de å)) i skolans torkskåp. Sen var de bara att bege sig ut igen i regnet en stund till innan dagen var avslutad. Så ni som klagar på lite regn...kom igen när ni blir blöt inpå bara kroppen trots regnställ. Ni som undrar om man inte borde ha regnkläder på sig en regnig utedag så kan jag faktiskt berätta att jo det bör man å jo jag hade fakt det. Så ,att jag lever nu har jag Jenny (som hade ett extra regnställ att låna mig efter att mitt inte höll för mer) å min kära åabpa( som hämtade å körde hem mig efter dagen) att tacka. Tack!


Borde jag inte...???


Jo, jag ska slänga mitt sk. regnställ, å köpa ett nytt. Tror ni banken godkänner lån för inköp av regnställ???




Fammah gaajhkh dovnesh !

söndag 23 augusti 2009

Ännu en bok avklarad

"Glöm att ni har en dotter" är en bok om att se att; en liten händelse kan förändra ditt liv och det är du som har ditt egna liv i dina händer.

Sandra gör ett litet misstag, hon bestämmer sig för att smuggla en liten mängd knark för att få ihop till resan hem från Tailand. Hon åker fast och hamnar i Tailändskt fängelse. Hennes dom blir 25 år och hon skriver i ett brev till sina föräldrar: -Glöm att ni har en dotter, en syster och ett barnbarn!

Det är Sandra Gregory som själv skriver boken om sitt liv, varför det blev som det blev och vad hon var med om under sin tid i olika fängelser, vad som fick henne att kämpa och vad som höll henne vid liv och hur tankarna hos en fånge kan te sig. Jag tycker om att läsa berättelser som är verkliga eller som är baserade på sanna berättelser. Det är ett sätt att få vara med om så mkt som möjligt men slippa gå igenom det själv, en möjlighet att få insyn i andra världar och andras tankar att vrida mina egna tankar och få förståelse för andra människors tankar, erfarenheter och liv. Boken har tagit ganksa lång tid för mig att läsa, man slukas inte in i boken och har svårt att sluta, men på ngt vis så dras jag till boken varje dag, om så bara för någon sida i taget.

Ta vara på ditt liv och gör det bästa av det, gör inget du inte kan stå för och var rädd om det liv du fått. Var rädd om de som står dig närmast, för vi vet aldrig när vi får se dom igen, det kan dröja 10 år som för Sandra eller så kan vi mista någon utan att ha fått chans att tala om för den hur mkt den personen betyder. Och uppskatta de små tingen, som gräs under dina fötter, en kram av dina föräldrar, att få gå ut och in i ditt hus som du vill, få duscha, få läsa, sov i en skön säng eller att få läsa en god bok på balkongen, med kaffet vid din sida och solen som lyser dig i ögonen medans fåglarna kvittrar och humlorna surrar.

Men nu är jobbet igång och nu blir det lite mer lättläst som gäller ett tag. Men längtar tills jag får min minisemester och kan sitta på tåget å flyget och läsa igen. 24 september bär det av, då får jag träffa min älskade unge igen.

Fammah