måndag 13 december 2010

Pepparkakorna klara...å tankar i juletid...

Ett måste inför jul tycker jag är pepparkaksbak. Som tur är så har jag min åabpa och hennes barn, så att det blir av. I kväll var det dags för årets pepparkaksbak. Jag hade sån tur i år att min kära åabpa gjorde pepparkaksdeg, och det var bara att komma dit med kaveln och lite former och bakarlust. Var lite trött i början, men efter lite kaffe, sockerkick och en glögg så var pepparkaksbaket i full fart. Pigan kom å gästspelade en snabbis efter träningen, men sen kom det en pojkvän å så orkade hon inte baka nå mer ;-)

Idag har jag även fått se och lyssnat på ett vackert luciatåg och ätit lussebullar, så julkänslan börjar så sakta infinna sig. Både med glädje och vemod, julen är en tid som är extra ensam för dom ensamma. Det gör sig lite påminnd mellan varven, så just nu är jag en smula schizo, skrattar och njuter ena stunden och i nästa så gråter jag och våndas. En uppmaning till alla är att tänka lite extra på de som är ensam, jag har iaf underbara barn (fast de inte är här just nu, saknar mina två äldsta lite extra just nu, tur vi ses snart), världens bästa syster med familj som jag får umgås med mkt mkt, fina vänner (fast de som har familj märks av mindre inför jul) och bra arbetskompisar som jag får vara med på dagarna.

Det är en hård värld där utanför
Full av ensamma människor
Ingen som hör dig
Ingen som ser dig när du går

Ingen frågar när du kommer
Ingen saknar dig när du går
Ingen delar din dröm
Ingen undrar hur du mår

Det här är en sång för alla dom som aldrig hittar
nån att dela sin glädje och sorg med....
Mauro Scocco                                       

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar