Vårtider

Våren är en förunderlig tid. När jag väl brukar komma ur min trogna vårdeprition, brukar jag vakna till liv som lövsprickningen till slut. Med våren kommer uppvisningar, kalas och avslut av alla de slag. Har hunnit med några de här dagarna. Jag brukar oxå få insperation till att skapa och ge saker, och det är väll tur med tanke på alla studenter, skolavslutningar, födelsedagar och konfirmationer som står på tur. Har närmare bestämt ca 12 st som jag har till uppgift att uppvakta den närmsta månaden.


Så för att få inspiration och glädje med i detta så började jag igår med att köpa blommor till mig själv...

...i samband med att jag köpte blommor till skådespelaren och faddersonen Jonas. Att gå på teater är som att vara delaktig någon annas liv och händelser men ändå inte, att få ta del av ngt men slippa drabbas, som att vara i en dröm och sen vakna och glädjas åt att det bara var en dröm. Teatern GATAN grep tag i mitt inre både av obehag, behag och jag kände efter teatern en stark tacksamhet över det jag har och förstånd att glädjas över det och inte sörja det jag inte har. Jag har en familj som tycker om mig och som respekterar och bryr sig om mig, jag har ett jobb att gå till, barn som jag är stolt över, mat på bordet och inga sjukdomar, missbruk och ekonomisk missär. Ibland bahöver man se missär för att förstå det stora i det lilla.

...och i kväll var det dags för 9:ornas bal på pigans skola. Jag han tyvärr inte dit, men som tur var så tog sig min kamera dit. Vad glad jag är att jag kåpte den kameran, den är riktigt duktig och när det kan ta sig dit inte jag hinner är det ju guld...

...så försommaren är en glädjens tid och detta mina vänner är bara början...

Fammah gaajhkh dovnesh