Minnen

Jag tänker på min dotters ord om att i ett fotoalbum står tiden stilla. Och det är troligen därför vi så gärna vill fota de stunder vi trivs i, för att bevara och hålla kvar i stunder, stunder som man vet bara är för stunden. Att just nu bara ÄR just nu. I fotot kan vi spara stunder av lycka, stunder av glädje och när vi sen tittar på bilderna kan man riktigt känna hur man kände just då, känslan av stunden, lukter, ljud, känslor i kroppen och ord kommer tillbaka. Jag är så otroligt glad att jag unnade mig en riktig kamera, jag är glad för alla foton jag har i mina album och jag måste finna tid att göra fler album, för med digitala världen så sparar vi bilderna i datorer och minneskort som kan krascha och tappas bort, fast å andra sidan så kan ju fotoalbum oxå göra det, och vi kan ju aldrig helgardera oss för olyckor...Men det är en tröst att minnas till bilder, att plocka fram känslor djupt från vårt inre. Minns, glädjs och ta vara på de stunder vi har.

Man får vara tacksam för de minnen man har och

vara tacksam för varje stund man har bevarat i minnet.

Fammah gaajhkh dovnesh!