Oj då!

Oj då, det blev visst en bok till... Var ju som sagt tvungen att börja på en ny när jag skullet tillbringa en dag på stranden. Tog med mig 3 böcker till stranden, kände mig nämligen lite mätt och kunde för alt i värden inte känna lust till nån mer. Men av alla de jag läset igenom baksidan på så bestämde jag mig för 3 möjliga objekt. Planen var att börja läsa första sidan i boken och den som fångade mig fick det bli... när jag var inne på andra sidan av "Svek" av Karin Alvtegren, kände jag att den här blir det. Jag är ju ingen deckarfantast, men det kändes som att nu var det dags med ngt nervpirrande efter sommarens alla livs/verklighets/förstå livetböcker, så varför inte denna kriminalroman!?


Jag kan inte slita mig från första sidan, och man förstår tillslut att allt kommer att vävas ihop till ngt oväntat, intressant och fängslande. Det finns ett lätt obehag i mig genom hela boken, och de känslor som kommer i uttryck när ngn man litar på sviker gestaltas otroligt nära och ransakande. Kan själv känna igen många av känslorna som kan komma vid otrohet och skiljsmässa, det är så att jag blir betagen och rädd för att ngn kan blotta och skriva om känslor man själv inte vågat erkänna eller ens tro att man får tänka högt. Men även känslor hos de som sviker lyfts å ger en förståelse för att vid svek kan destruktiva tankar och känslor komma i uttryck. Det gäller bara att våga ta hjälp och att tänka efter innan man handlar. När jag skulle sova igår kväll, var jag glad att jag inte var ensam, jag somnade med en oro och en obehaglig känsla i hela kroppen, boken lämnar ingen oberörd och slutet är så hemskt så jag hade svårt att somna. Men när jag kommit ur obehaget kommer jag nog absolut att läsa fler böcker av Avltegren.