Januari

Så var snart första månaden på 2010 till ända..måste säga att året börjat mkt bra,men vart tog den vägen... har det verkligen varit 31 dagar den här månaden??? Det känns fakt som vi missat någon dag...hm är det ngn annan som har den känslan?

Det har då varit riktigt skönt med en hemma helg, både för själ och hem. Jag och pigan har hunnit umgås, hemmet har blivit städat, kläder och sängkläder tvättade, även fiskarna har fått sitt hem städat. Vi har oxå hunnitmed att vara på tävlingar, besökt kupolen (främt frossat i Panduros alla underbara varor) varit på stan, fikat på café, målat och gjort smycken. Som sagt, lite för kropp, själ och hem.

Helgen avslutades med en fantastisk middag...eller vi har fakt ätit gott hela helgen...fredag blev hämtpizza från american take away ( el´taco), igår blev det tacopaj med sallad, och det var t.o.m så att vi alla hjälptes åt i köket (pigan lagade nästan hela pajen själv) och idag blev det ungsstekt renrostbiff med råstekt potatis, bearnais sås och sallad. Alltså ett bra slut på en underbar helg.

Fammah !

Idag

Idag är det friidrottstävlingar på Lugnet som är på tapeten. Ska heja och hålla tummar.

Heja!

Temafest!

I kväll är det temafest på min skola. Laddar inför den med fika och vila på soffan en stund. Har haft genrep idag så man är lite slut...men de e bara att meditera och ladda om...kanske blir en liten stund på spikmattan för att hämta energi...

De e mkt nu!

Bara så ni vet!!!
Har mer än vanligt liksom...å mer blir det... har fått mer jobb resten av terminen oxå :-) Illustrationsjobbet i Norge fick fortsättning t.om juli :-) är så stolt övermig själv, och glad. Fast blir nog inte mkt ledigt framöver, men vet man att det lönar sig (för en gångs skull) så klarar man mkt. Nu ska jag göra klart inför temafesten i morn och försöka få sova lite.

Fammah gaajhkh dovnesh

Kärlek!

Mittådalen i mitt hjärta !

Beställt - producerat - levererat - sålt :-)

Hur nöjd kan man bli...jättenöjd. Lycka för plånbok och självförtroende.

Nöjd!

Vilken dag!

Började så här, och kunde sluta hur som hellst!

De e en sån där dag som man kommer att minnas, som kommer att finnas när man ska plocka fram stunder man minns. Kan inte ens förklara vad som är så himla bra egentligen, men det är bara känslan av att vara lyckad å lycklig. Känslan bara är där, utan förklaring.

Lyckades med Rakubränningen...inte en enda av verken som sprack (väldigt ovanligt) OTROLIGT god middag tillsammand med mina underbara föräldrar (3 rätters dessutom) och skratt tillsammans famför TVn. Vilken tur jag har, som har sånt bra liv.

...för skatterna jag betalar,

det betyder att jag har ett jobb.

...för att jag måste städa efter en fest,

det betyder att jag har vänner

...för att kläderna är lite trånga,

det betyder att jag har mat på bordet.

...för alla klagomål på politiker,

det betyder att vi har fru yttranderätt.

...för att parkeringsplatsen är längst bort,

det betyder att jag har råd att ha bil.

...för min höga elräkning,

det betyder att jag har det varmt.

...för tvätthögen på bordet,

det betyder att jag har kläder att ta på mig.

...för trötthet och värkande muskler i slutet av dagen,

det betyder att jag kunnat arbeta hårt.

...för väckarklockan som ringer på morgonen,

det betyder att jag lever.

...och till sist men inte minst för att jag får många mail,

för det betyder att någon tänker på mig.

av Sören Kirkegard

Fammah gaajhkh dovnesh

Bra lektion...

Är iaf nöjd med dagens slöjdlektion...var tygtryck på schemat och jag har gruvat mig länge för denna första lektion med tygtryck. Jag har nu äntligen genomfört den och det gick riktigt bra, eleverna var engagerade, självständiga, arbetsamma och all färg hamnade där det skulle...så jag är mer än nöjd. Fick även till ett tryckbord som jag så länge samlat kraft till att göra...idag 10 min innan lektionstart var det klart. Pust! som vanligt med mig...ute i sista sekund. Med tanke på det....borde göra klart en doppresent nu! Bilder på både tryck och present kommer, men nu ska jag sova.

Fammah gaajhkh dovnesh!

Irriterad

jag har just sett på Ekdal och kan inte låta bli att bli upprörd. Att lägga så mkt energi , pengar och kraft på rovdjuren när skolorna i Sverige får det sämre och sämre. Fler elever på varje lärare, fler elever i varje klass, inte råd att ta in vikarier, nedläggning av småskolor,fritidsgårdar, stöd till elever med särskildabehov, barn med svåra familjesittuationer...ja jag blir upprörd när jag ser hur sverige prioriterar. När man hellre diskutterar en vargjakt än att ta tag i barns sittuation i Sverige. När det inte finns pengar till lärare till att ta hand om barn, ungsomar och familjer som behöver extra stöd, men hur mkt pengar som hellst till rovdjursspaning och varghållning. Jag är inte emot vår nordiska fauna och detär klart den måste bibehållas, men träng då inte ihop alla djur till små ytor, ge då inte tillstånd till fler turistattraktioner, liftanläggningar eller bebyggelse i den natur som så alla djur ska dela och finnas i. Vill vi inte bevara landsbygden så kanske vi ska tänka på hur vi vill ha det, vi kan inte få allt, vi kan inte både äta upp kakan och behålla den. Grrrrrr! Blir arg när människor inte förstår...men de e svårt att förklara för den som int begrip !!!

En bild säger mer än tusen ord...

En frökens vardag

Har jag sagt att jag har världens bästa jobb ;-) !?
Inte!?
Hehe! Jag vet att jag tjatar om det hela tiden, men jag tror det var ett tag sen nu. Men det jag bara vill säga med det är att det är en himla tur att jag har ett jobb som jag trivs på så himla bra när man spenderar så mkt av sin tid där...Har nog aldrig jobbat så mkt tror jag...kan iofs oxå bero på att jag har många andra jobb oxå som kräver sitt (har inte riktigt vågat räkna ut hur mnga % tjänst jag har nu sammanlagt, är lika bra att inte veta riktigt för då kanske man brakar ihop av bara förvåning, det är över 100% iaf) Som idag tex...for hemmifrån halv 8 och kom hem 13 timmar senare. Alla dagar är ju inte som denna (som tur är) men jag känner ändå att jag inte är helt utkörd, å det är nog för att jag trivs så bra och även för att jag får uppskattning för det jag gör och den jag är på mitt jobb. Alltså, en vanlig dag i ensamma mammans liv kan se ut som denna....

• 6.20 uppstigning, dusch, packa väskan och frukost (samtidigt samtala med dottern om dagen och dess projekt)
• 7.30 buss till jobb
• 8.00-11.40 mogonsamling, förbereda lektioner, lektioner
• lunch och rastvärd
• 12.30 - 14.00 lektioner
• 14.00-17.00 arbetslasmöte
• planering, kopiering och snabb middag
• 18.00-20.00 kvällskonferans
• 20.30 hemfärd
• gå med sopor (som börjar lukta illa)
• kolla posten, fika med dottern, mata fiskar
• ta reda på tvätten (samtidigt som jag ser på idrottsgalan och gråter en skvätt)
• prata med mamma i telefon (för att förbereda att jag tänkt komma till helgen)
• förbereda morgondagens lektioner
• 24.00 fixa mat till sonens matlåda och diska

Japp, så var den dagen till ända....sov gott folkens.

Söndag...

Idag är det fakt illustrationer som gäller. Har jobbat sen 10 i morse, med undantag för en paus vid skidornas sprint, och det var ju lyckat eftersom swe van i både damer och herrar. Just nu tar jag oxå en liten paus, behöver vila huvudet lite och då kan man ju ...varför inte blogga.
Är fakt helt klar med bilder till 2 kapitel i Kasushäftet nu, de andra är nästan klart. Det börjar äntligen kännas som att jag ska fixa det här och jag är dessutom nöjd. Så det är bara att hoppas på att uppdragsgivarna oxå blir det. Nu ska jag ta en paus i soffan framför skidskyttestafetten.
Lugnt hemma, så jag kan göra som jag vill. Sonen i backen och lillpigan kvar i Sthlm.

Soft lördag med många spår.

Dagen idag har varit konstig och jag känner på mig att när väl dagen är över så har jag inte gjort ngt vettigt alls...eller jag har ju fakt både börjat på några saker och avslutat vissa.

Dagen började ju sjukt tidigt eftersom jag skulle skjutsa pigan kl. halv 6 till Lugnet för avfärd till Sthlm på friidrottstävling. Det skulle även bres mackor och göras lunch samt dryck innan avfärd. Rikitgt trött var jag, men det skönaste med att vara tvungen att upp onormalt tidigt en lördag är att man kan gå och lägga sig igen, vilket jag självklart gjorde. Sov några timmar och...

...läste sen klart årets första bok. Jag tycker att det alltid är lite vemodigt att avsluta en läsperiod. Man har ju levt med boken och dess personer en tid och det blir lite som att skiljas från en kär vän. Så idag har jag lite vemodskänslor över en förlorad vän. Desutom var boken en sån där bok som växer ju mer man läser den...jag kan inte påstå att den var en sån där bok som man säger "den där MÅSTE du läsa" men jag blev riktigt berörd av boken och dess budskap. En sån där bok som man inte kan sträckläsa, utan som man måste lägga åt sidan ibland och smälta. Boken handlar om en kvinnas berättelse om sin relation till sig själv, sin syster, sina föräldrar och andra släktingar. Ja precis som livet i sig. Hennes pappa har dött en för tidig död och hennes mamma som lever i början av boken blir brutalt mördad och det är Nikki, dottern och huvudpersonen som hittar henne i hemmet.

När det skedde i boken, var jag tvungen att ringa hem till min föräldrar och prata med dom. Jag har under den här perioden tänkt mer på personer i min omgivning, vad de betyder och betytt för mig. Vilka människor som man har runt sig och som man kanske tror att de alltid ska finnas där.

"Sista gången som man träffar någon och inte vetom att det är sista gången, och om man bara då hade vetat allt det som man nu vet. Men det gjorde man inte, och nu är det för sent. Och man säget till sig själv: hur skulle jag ha kunnat veta, jag kunde ju inte ana någonting. Det här är berättelsen om saknaden efter min mor. En vacker dag kommer den också att bli din berättelse, på ditt alldeles egna sätt"

Boken ger tid för eftertanke om vad som är viktigt här i livet, är det den där nya platt-TVn, kappan, mobilen...eller...är de människorna vi möter,har kring oss och det vi gör av livet medans vi lever. Just ja...bokens titel - Älskad, saknad!

Men jag har nog fått en liten släng av dödsångest eller vad man ska kalla det. Jag står mitt i livet och vill göra så mkt, vill lämna spår efter mig, tala om för alla som betyder så mkt för mig vad de betyder och betytt för mig, vill hinna göra saker och hinna så mkt innan jag dör, för man vet ju fakt inte hur länge det är meningen att man ska finnas här på jorden. Ibland är jag rädd att inte hinna...så alla som jag känner...ni betyder alla olika mkt för mig, men alla har stor betydelse och finns i mitt hjärat som rymmer så mkt kärlek till många så jag ibland tror att det ska spricka. Det är bara ibland detta kommer över mig, och då stannar jag upp och skriver av mig en stund. Jag försöker lämna spår efter mig i form av bilder, konst, dagböcker, ord och handlingar. Ibland räcker inte tiden och orken till, men ni finns i mina tankar och känner ni att jag tyckt om er eller tycker om er så gör jag fortfarande det, för den som en gång berört mitt hjärta kommer alltid finnas kvar där. Det är väll så att det är mitt hjärta som kommer ge upp först, men då är det för att det är fullt av alla som berört och av all kärlek som jag har i mig. Oj de blev djupt, men var tvungen att få det ur mig.

Sen har jag fakt lagt upp skoband idag oxå...och det att börja på saker att komma igång, är ngt av det svårast jag vet. Jag hatar fakt att komma igång och älskar att vara mitt i arbetet. Att avsluta är oxå jobbigt för mig, det tar emot och ge mig alltid en lite separationsångest.

Så nu går jag runt och kollar på nya böcker som jag kan slänga mig in i för att komma ur separationsångesten. Det är väll därför människor så fort slänger sig in i nya förhållanden kanske, för att separationsångesten är så jobbig. Det lättast att vara mitt i ngt, svårt att inleda och börja, och svårt att avsluta.... Hej hopp!

Rapport från friidrottstävlingen...pigan var inte nöjd med dagens prestationer...iaf final i kula, sen gick det visst sådär. Jag tycker att hon är duktig som ger sig iväg och tävlar fast hon varit sjuk och tränat lite. hejja! jag tycker hon är bäst iaf å förtjänar den finaste medaljen av högsta vallör. Fin kappa har hon dock...

Kappa; lila/Only,

sjal; svart/virkad av mig/julklapp,

lovikavantar; blyertsgrå/ stickad av mig/födelsedagspresent.

Dagen idag...

Jag har oxå haft en bra dag, å den är inte slut än... Sovmorgon till halv 8 fast jag hade samiskalektion som började 8.00. men behöver man bara dra på sig mysbyxor, tröjja och tofflor å gå till köket för att undervisa så kan man kliva upp halv 8. Efter lektionen drog dottern till skolan och jag tog mig en mysfrukost, med yogurt, the och tidning...härligt värre. Sen blev det lite mer samiska via Skype och Mora, planerade nästa veckas samiska för högstadietjejerna och vips så vad det dags för lunch.
När pigan kom hem igen från skolan så frågade hon sin mor om hon ville följa med på stan en sväng?, å vilken förälder säger nej till att få umgås med sin nyblivna 15 åring en stund? Ja, inte då jag. Men jag anade att det var en baktanke med det hela, och som sagt, det var jackköp på G. Vips så hade jag bidragit till en kappa, fakt ursnygg och satt som gjuten på min älskade dotter. Att den var på rea ( -50%) och bara att jag fick vara med gjorde nog att jag själv helt plötsligt hörde mig själv säga. Jaha, då tar vi väll den då! Jag betalar! VA! Som tur var han jag slänga in...du kan väll bidra med en hundring själv? Så, sagt och gjort så blev det en kappa på dottern. Själv får jag väll fortsätta ha min minst 7 år gamla omsydda kappa ett tag till, man kanske kan sy om den en gång till??? Jag kan ju iaf sy i en knapp som saknas kan man tycka, så blir den som ny igen???!!!
Nu har hon iaf dragit till Vika å sonen på gym. Bild på kappan kommer förståss så småningom.
Kvällen blir väll som vanligt lugn, ska laga lite kycklingsallad nu, å sen blir de väll TVn.
Ja de var dagen idag de! Nu vet du pigan där långt borta.

15 år

Nu är det 10 min kvar på min älskade lillpigas födelsedag. Tänk att det var 15 år sedan jag födde detta älskade barn. Jag mins det som det var igår. Min fina, goa, snälla, underbara, kärleksfulla ängel. När jag tänker på alla mina barn så är det de som är livet, å lillpigan var en ängel som kom in i vårt liv, den mest kärleksfulla person som jag känner. Önskar henne allt gott i livet. Tänk 15 år...så var dagen här, som hon väntat på i flera veckor. Jag fattar iaf inte vart tiden tog vägen? Sänder ett sista Grattis för idag! Fick jag inte va först så ska jag iaf va sist, jag var iaf den första som höll henne i mina armar den dagen hon föddes för 15 år sedan.

Reflektion på året som var...

Kom på att jag inte gjort avslut på 2009...

Har ju det ordspråket om att för att få plates med framtiden måste man göra upp med det förflutna, så...

Jag hade inför 2009 inte satt upp några speciella mål för året, det jag lovade mig själv var att ha ett år utan mål eller större krav på mig själv. 2009 skulle bli ett år för återhämtning och stadga i det jag var i, mitt nya jobb, mina nya jobb och mitt konstnärsskapande. Jag har trots det haft fullt upp i detta, fokus har legat just på jobb, kariär och mina barn... å det tar all tid i anspråk.

Men det känns bra att inte behöva söka efter mål och meningen med livet hela tiden, att inte behöva göra saker för att duga eller för andras skull längre. Jag har kämpat så hårt för att nå mål jag nådde 2008 så jag nu behöver landa i det. Jag har 2010 fortfarande ett bra jobb, världens bästa ungar som det går bra för och stigande framgång i det konstnärliga så vad mer kan man önska? just nu så önskar jag inget mer.

2009 då, vad har hänt? Konstnärsmässigt så har det gått sakta men säkert fammåt. Under januari så föddes väggljuslyktan i samarbetet med Malin. Idén som föddes ur en dröm jag hade och som vi lanserade och sålde på Lopmenaestie i februari. Jag hade även detta år utställning under dessa samiska dagar och denna gång fokusserade jag på min keramik och rakuproduktionen samt min å Malins samproduktion. Det gick bra och jag var med i samisk radio. Jättekul! Jag blev även anställd i norge som illustratör för samiskt läromedel och under 2009 föddes "Daarhve" en liten figur som ska ta eleverna genom gramatikens krokiga stigar. Eftersom det inte gått till tryck än och materialet inte är riktigt klart än så kan inga bilder på denna figur visas, men det ska när som hellst gå ut i tryck efter ett helt års arbete och det är ett av 2010 års stora händelser för mig tror jag. Det största i min konst 2009 var nog att jag fick se det första köket med mitt kakel i, en otrolig känsla. Annars har jag 2009 marknadsfört mig genom att få ut lite produkter genom min kära mor som är min största marknadsförare, har lite verk på min föredetta mans butik och jag avslutade året genom att få ställa ut min konst på Hildings krog i Vemdalen och det har redan lett till en beställning. även bilder på facebook har lett till några försäljningar så jag jobbar vidare i det lilla och sakta men säkert. Jag har i mitt illustrerande sökt pengar för att kunna ge ut min barnbok som jag hoppas på att få ge ut under 2010. Går alltså i väntans tider.

Arbetsmässigt så har jag självklart utvecklats i mitt jobb som bild och textillärare. Man får hela tiden ta tag i saker man inte kan så mkt av och jag har detta år gått från 55% anställning under våren till 80% i höst och börjar komma in i läraryrket på allvar. Jag har nu gått från praktikant till lärling till lärare under detta året. I januari blev jag även anställd i Norge som illustratör, men det skrev jag ju om ovan. Hade under våren min sista termin med några av mina samikaelever. Några jag haft som elever sen de gick i förskoleklass och några som enbart gymnasieelever. Höjdpunkten blev att få se dessa underbara elever i studentyra och det var både i sorg och glädje jag tog avsked av dem.

Jag har under 2009 fått några nya kollegor oxå. Dels så har jag haft glädjen att få bli kollega med en av mina bästa vänner från högskoletiden, och efterson det var hon som bidrog till att jag fick mitt jobb på Mosaik så var det extra roligt att hon började jobba där oxå. Sen kom 2 nya personer i höst som jag har glädjen att få lära känna och arbeta med under hösten, en av dem har invigt mig i yogans värld vilket jag hoppas få utveckla under året 2010.

...och så mina fina familj:

Min stora piga har vuxit än mer och har under hela 2009 bott i Frankfurt. Under våren var pojken å lillpigan och hälsade på henne och i somras så var hon hem till Sverige på besök 1 månad innan hon for tillbaka till ny arbetsplats och ny familj. I september var jag till Frankfurt på långhelg och det är underbart att se hur ens barn trivs, utvecklas och växer i det hon gör och lever i. Hon kom hem även under jullovet och vi fick några fina dagar i slutet av 2009.

Sonen har under 2009 påbörjat sitt sista år på gymnasiet vilket känns helt otroligt märkligt med tanke på att det inte alls känns länge sen han var min lilla pojk. Under våren var han engagerad i DGF (DalarnasGymnasistFörening) och hade fullt upp med förberedelser för student m.m.Han fyllde 18 år under sommaren och levde livet med festivaler och umgänge med kompisar hela sommaren. Sen har han tagit körkortet under hösten och är numer snäll nog att hjälpa till med att skjutsa lillpigan och åka å handla, vilket underlättar enormt när man har hela ansvaret.

Lillpigan har avslutat sitt första år som högstadieelev och börjat 8an under året,varit på språkbad, rest, hamnat på pallen i friidrott och fått sina första betyg. Under sommaren gjorde hon bra resultat i spjut och kula och blev uttagen i Dalalaget. Hon har gått från flicka till kvinna och har som alltid fullt upp med kompisar, träning, resor, fritidssysslor m.m

Mina barn är det viktigaste jag har och glädjs åt deras framgångar och framsteg i livet.

På mitt privata plan så blev jag singelpingla igen i februari. Skaffat mig husdjur i form av ett akvarium med fiskar, mkt rogivande på många sätt och ibland mitt enda sällskap, inte alls illa fakt, eftersom de alltid håller med och aldrig säger emot och de blir glad när de ser mig :-) I mars var jag på skidspelen och fick se en gammal goding, Torgny Mogren. Påsken tillbringade jag i Stentjärnarna, en plats som blir mig allt kärare och viktigare. Det är där jag hämtar kraft och energi och där jag koplar av fullt och helt. Jag hade mitt första betalda sommarlov vilket var otroligt skönt och gav möjlighet till riktig ledighet för första gången på riktigt länge. Sonen fyllde 18 och jag var på ett jätteroligt 40 årskalas under sommaren. I sluter av 2009 bodde min fadderson hos oss 2,5 vecka medans han tog körkort vilket var ett trevligt avbrott i vardagen, Jag återförenades med min kusin som varit frånvarande i 10 år, kommit närmare min syster och hennes familj och firade min mor som fyllde 60 i november. Jag har läst riktigt mkt under året och sett flera bra filmer på bio, varit på några konstutställningar, varit på koncert och besökt museum, varit på syskonbarnens aktiviteter, friidrottstävlingar och fotboll, rest till Tyskland, varit med om att en kompis blivit förälder, haft besök av goda vänner och skapat en massa.

Några glimtar från året som var:

Yoga var ngt nytt som jag prövade detta året, något jag saknat har varit kondition och muskler, min största framgång detta år var nog min konst, mitt bästa köp under året var matsalsbordet, teleobjektiv och mina ursnygga svarta läderstövlar. Det jag spenderade mest pengar på var förståss räkningar, men den dyraste saken var teleobjektivet. En sång som kommer att påminna mig om 2009 är tveklöst Farytale och en händelse måste vara att Barack Obama blev president. Jag önskar att jag hade tränat mer och ätit mindre. Jag blev inte kär iår heller och de bästa böckerna jag läste var nog Nu vill jag sjunga dig milda sånger, En oväntad semester och Min bästa väns dotter. Något som kunna gjort mitt år bättre var att ha mer pengar och den jag saknat mest under året har varit min äldsta dotter. De bästa nya männsikor jag träffat har varit Jenny, Petra och alla nya elever som börjat på skolan.

Det har varit ett bra år, relativt lugnt och det sämsta som hänt under året är att en fin och kär släkting dog av cancer och sen tyvärr att jag gått upp en massa under året, fast det är ju bara självförvållat förståss. Men men man kan inte få allt, så jag får väll ta nya tag 2010.

Japp! de var 2009 de...

Ensamma mamman

Så här kan de va att vara ensam mamma på helgerna!

Det är precis så här det är å varit många nätter.

Som tur är har dom börjat lärt sig hur jag kan va och brukar bespara mig de värsta senarier som jag brukar kunna föreställa mig, de brukar svara när jag ringer eller messar å meddela vart de är eller ska om de blir sen eller inte kommer hem. Men de värsta är att jag börjat förstå att det aldrig kommer ta slut... de kommer bara bli fler att oroa sig för i framtiden. Nu är ena ungen hemma iaf...å en har meddelat att hon kommit fram hel å välbehållen...bara en kvar nu!

Lägger mig så länge!!!

Lite kul!

Frågor som ska besvaras med begynnelsebokstaven i efternamnet;
Jag är: Renägare
Jag vill: Roa
Jag har: Röstat
Jag är rädd för: Rotfyllning
Jag lyssnar på: Radio
Jag lovar alltid: Rita
Jag är inte: Rik
Jag sjunger: Roligt
Jag gråter: Regelbundet
Jag är inte alltid: Rakad

Enkelt

De e enkelt att va en bra mor när man har så bra barn. Älskade fina ungar, vilken tur jag har som har er...fast just nu sitter jag ensam med magont i soffan och kollar på Lets Dance. Pigan har åkt tillbaka till sitt Frankfurt, sonen drog på utekväll och lillpigan till tremänningen, precis som de ska va en fredagskväll som ensamma mamman...Jag passar hemmet ja tills de behagar komma hem :-) Älskar att ha ungdomar i huset, har varit underbart att ha alla hemma under några dagar, synd bara att jag varit sjuk, men hjärtat och själen är fylld av kärlek, kramar och omtanke från de som är viktigast i mitt liv...mina älskade ungar!

Men måste ha varit riktigt sjuk, hur f...n kan man glömma att ta ett kort på mina tre älsklingar när de äntligen är samlade...nu dröjer det ju ett halvår tills nästa gång vi är tillsammans alla igen. Pucko!

Fota iaf min Falufamilj i går vid familjemiddan. Tur de iaf :-)

Slut på lovet

Så var de slut på de långa lovet som det så stort skulle va...och vart tog det vägen??? VA???
Å hårdkörning direkt, 8-17, hur ska jag orka det? Å hellst med tanke på att jag fick en ofrivillig deetox idag oxå, har fortfarande lite ont i magen, men hoppas att dagens tömning av systemet ger resultat och att jag i morn är pigg som en mört och studsar upp kl 6 och bara vill slänga mig iväg till jobbet full av kreativitet och lust...jag drömma kan man ju alltid, ska lägga mig och drömma nu.
Som ni förstår så har det alltså inte alls blivit mkt gjort idag, men har fått hem mina döttrar så nu är hela min lilla familj samlad. Det piggar upp lite iaf, så trots min dåliga mage så fixade jag en fin middag till mina barn (reninnanlår, potatis och bearnais) själv satt jag bredvid och drack en fin kopp nyponsoppa och en skorpa till...vad gör man inte för sina barn?! hellst när de kommer å är både hungriga, småsjuka, har ont och längtar efter sin mor, då gör man ALLT för de små stackarna.

Dagen idag

Har inte varit lika effektiv med målandet idag, men fått till några bilder iaf. Sen har jag varit mer på stan å fixat lite för att pigan kommer i morn (vin å mat) fixat med lite födelsedagspresenter. För ingen har väll ungått att min lillpiga blir 15 år om 1 vecka. Sen blev det fika hos åabpa...tur att hon gillar att baka eftersom jag gillar att fika, alltid lika trevligt. Men min systerson undrar jag ibland om han har en godismask i sig...efter 4,5 kakor frågar han på fullt allvar om han inte får några fler...han blir dessutom sur när han inte får några fler... rolig kille det där. Jag är iaf otroligt tacksam för de 3 kakor som jag fick :-) Sen har jag lagat middag till min hårt arbetande och otroligt tacksamme son, det är så kul att laga middag till honom. Han blir alltid glad över det jag gör och tycker det är gott. Då är det lätt att laga mat. Nu blir det nog lite TV och lite mer måla fakt, måste få klart illustrationerna för häftet snarast nu. Tur att jag väntar på lite uppgifter från uppdragsgivaren innan jag kan göra helt klart.

Ett lite trist inlägg...ja varför skrev jag de här?? för min mor kanske som gillar att läsa om vad vi håller på med här nere i Falun. Jo, så var de nog. Fast henne har jag ju oxå pratat med idag...

Nåväl...fammah!

jag kan ju lägga in en bild från mitt fönster över en fin solnedgång...det har iaf ingen annan än jag sett, för ingen annan var hemma här då.

Äntligen!

Äntligen så har inspirationen och målarglädjen innfinnit sig och jag har suttit och målat/ tecknat hela dan...eller jag halva då. Sov ju först bort halva. Sen bara helt plötsligt, just när jag skulle följa med åabpa på Siba, så kom en idé till en teckning som jag försökt fått inspiration till länge. Å eftersom jag väntat så länge och lärt mig att när en idé verkligen kommer så är det bara att släppa allt och sätta sig ner. Så sagt och gjort så blev det. Tur var väll de, höll på att få panik. Så min åabpa fick helt plötsligt åka själv, tur hon har sett min ångest de sista dagarna och förstod att de var bäst att bara låta mig va. Tur att nån förstår och känner mig. Sen har det bara blivit paus för fika (med åabpa) å middag med sonen (var ju tvungen att laga middagen oxå, men det gjorde jag på ett litet kick medans akvarellerna torkade). Så i morn ska jag ställa klockan och komma igång före 10 eller iaf före lunch ;-)
Tänk att de ska va så svårt...fy för skaparångest, fattar ju efteråt vad det var bra för.
Har gjort klar en massa sidor i Kasusboken nu, så snart kanske den blir klar, äntligen!

Nu vet ni...jag är på gång!

Ensamma mamman.

Precis! Jag vet inte hur jag ska få till lite mer hjälp här hemma.

Snart börjar vardagen igen och allt ska funka mellan

jobb, träningar, skola, mat, hushållssysslor, fritid och kompisar.

Hur gör man!

Citat

Måste lägga in ett citat från nyårsaftonen som jag plötsligt kom på idag. Citatet är från min systerson som plötsligt vid middagen utbrister...

- Jag tycker att vi ska skåla för Gåeskie som varit sån bra lärare till oss i år!

Gissa om jag blev både stum å rörd till tårar. Goungar!

Nyårsfirande

Vilken tur jag har min syster å mina syskonbarn nu när mina inte vill fira nyår med mig längre. Hade iaf en mkt trevlig kväll hos min systers familj.

Kvällen började med välkomstdrink:

Sen förrätt: Parmaskinka-och sockerärtstoast (Svågern)

Varmrätt: Ungsstekt reninnanlår, klyftpotatis, brocoligratäng, bearnaisesås och sallad. (Jag)

Efterrätt: pepparkakscheeskake med glass (Rikard lade även till kolor, chokladsås och kolasås)(Åabpa)

Bowlingmatch: Jag och åabpa tillsammans utklassade resten av familjen (iaf i sista omgången)

Tolvslag:

Så firades det nya året och decenniet in. Tack 2009 och välkommen 2010.

Gott Nytt År

Tänk att det redan gått 10 år sedan milennieskiftet. Då kändes de som en helt ny tid skulle infinna sig och själva övergången från 1900-talet till 2000-talet var uppsjasat och oron för datakrascher å sånt var stort.

Själv stod jag inför den största kraschen i mitt liv. Tolvslaget stod jag min man och våra barn mitt uppe på fjället och såg fyrverkerier från alla byar runtom. Vet att de kändes overkligt och jag visste inte vad som skulle ske med mig eller hur framtiden skulle bli. Vi hade bestämt oss för att separera och min framtid var oviss och de kändes som jag stod på osäker mark, som om jag skulle ge mig ut på ett minfält eller kliva ut på en stor sjö med ny, blank, tunn och osäker is. Som den där första isen som jag aldrig vågat mig på att prova, nu stod jag på ena sidan sjön och hade inget val utan jag var tvungen att ge mig ut på isen utan flytväst, isdubbar eller säkerhet om vart isen höll eller kunde brista. När jag tänker tillbaka på den tiden så fattar jag ibland inte att jag överlevde. Nu 10 år senare, så vet jag att jag överlevde...med ett steg i taget över isen eller minfältet så har jag tagit mig fram. Jag vet inte om jag tagit mig över än eller om hela livet är ett minfält eller en sjö med is vi måste bemästra, men jag vet att jag iaf är på lite tjockare is just nu. Trodde väll aldrig att jag skulle vara med om så mkt som jag varit med om under dessa år.

Nu sitter jag här 10 år senare i en lägenhet i Falun, har en lärarutbildning och fast jobb som lärare, har utvecklat mitt konstnärsskap just under detta decenium och jobbar även lite som illustratör. Min äldsta dotter bor och jobbar i Frankfurt sen 1,5 år tillbaka, sonen är om ett halvår färdig med sina studier som snickare och min yngsta flicka, snart 15år har just fått sina första betyg.

Undra vad jag sitter och skriver, om 10 år vid nästa decennieslut? Undra vart jag är då? Nu ska jag iaf ta itu med år 2010. Några mål eller löften? Jo iår ska jag fundera ut några, 2009 var ju ett pausår efter mitt intensiva och händelserika 2008. Fast lite har ju hänt under 2009 oxå. Det får bli ett senare inlägg. Löften var de ja! De enda jag ska skriva om här är iaf löftet om att ut å gå med min syster 1 ggn/vecka. Vi har börjat idag med 1 timmas promenad.

GOTT NYTT ÅR alla, lite bilder och rapprt från gårdagen kommer.